Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
händer, fäste intet afseende vid motsägelserna:
Hedda skulle strax göra sig i ordning.
Förr än släden åkt upp till trappan, stod
Hedda redan där i sin litet slitna, omoderna
vinterpaletå med skinnmössan neddragen öfver
öronen för blåstens skull. Flink och påpasslig
väntade hon på att hjälpa fru Axelson i släden.
Men hennes hjälp blef öfverflödig, när jungfru
Lotta kom ut med den varma, präktiga
varg-skinnsfällen, som hon svepte kring matmodern,
hvarefter hon stufvade in alla korgar och knyten,
som skulle med till Tallbacken. Hedda fick
vara glad, när hon ändtligen tilläts krypa upp
på den lilla lediga platsen vid fru Axelsons sida
och fick en flik af fällen öfver sig.
Men under färden glömdes all förödmjukelse
och förtret. Det hade snöat hela natten och
snön låg fin, mjuk, hvit och oberörd, så långt
ögat nådde. Hedda visste intet roligare än att
sålunda i en släde med muntert klingande
bjällror ila fram öfver de stora, hvita fälten och
genom den underbara, tysta skogen, där träden
stodo snötyngda och hemlighetsfulla liksom
försänkta i underbara drömmar.
Medan fru Axelson satt tyst, flögo
flicktan-karna unga, glada och käcka mot framtiden,
122
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
