- Project Runeberg -  Bönhörelse. En historia /
148

(1909) Author: Helena Westermarck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

närma sig. Den röda fuxen, som var eldig och
snabb i loppet, hade spänd för gårdens bästa
släde med det granna slädtäcket och den
präktiga varskinnsfällen i god tid blifvit sänd till
järnvägsstationen för att hämta doktor Ferdinand.

Herr Magnus hade kommit till middagen och
satt som vanligt tyst. Han värmde sig framför
brasan, medan blickarna längtansfullt flögo till
den stängda flygeln.

Det hade blifvit en stor missräkning för honom,
att modern icke som vanligt hvilade sig inne
i sitt rum en stund efter maten. Därför hade
han icke kunnat sätta sig vid instrumentet.
Därför hade Hedda icke, klädd i svart
högtids-klädning med en liten broderad hvit krage kring
sin mjuka hals, fått sitta i kakelugnsvrån och
höra på musiken. Därför hade den gamla
julsången, hon brukat sjunga hemma med
småsyskonen och som han enkom för hennes skull
öfvat in, blifvit ospelad. Därför var han vresig
och missnöjd och sade intet, när modern någon
gång framkastade en förmodan om hvad som
kunde vara orsaken till det långa dröjsmålet.

Tyst, nu hördes något!

Var det icke klangen af röda fuxens bjällror?
Han var otålig som vanligt att vänta, medan

148

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:38:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hwbonhor/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free