Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slagit döförat till för deras frågor och hvarken
tänkt på eller befattat sig med annat än sin
musik, nu när han kunde göra som han själf
ville.
Det kunde nog lätt hafva skett, om han icke
fått god hjälp.
Sedan den dagen, forstmästaren talat om
Bredviksegarnas rikedomar, försökte Hedda
undvika herr Magnus och gick ur vägen för
honom. Fastän hon var fattig, behöfde ingen se
henne öfver axeln. Och nådegåfvor begärde
hon heller af ingen.
Men på julaftonen tog hon liksom alla andra
sin tillflykt till musiken. Och sedan blef det
henne omöjligt att mera undvara den; så snart
musiken begynte, tätnade och svartnade skuggan
åter i kakelugnsvrån.
Dag följde efter dag. Hvar gång lärde tonerna
henne något nytt. Hon hörde dem sjunga om
herr Magnus’ sorg öfver att han icke kunnat
blifva det han önskat. De sjöngo om hans
kärlek till musiken; om huru den för honom
blifvit det högsta och heligaste, därför att han
endast i den fann uttryck för sin längtan att
höja sig öfver sig själf. Det bästa och finaste
hos honom kom fram i musiken; den liksom
164
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
