Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
riddaren Mattias Kettilmundsson, som under striden
stått i spetsen för hertigarnes parti.
10. Unionstiden (1319—1521). Magnus
Eriksson ärfde Norges krona efter sin morfar (år 1319),
och då blefvo Sverige och Norge förenade under samme
konung. Till denna förening kom, medels
giftermåls-förbindelser mellan regentslägterna, 70 år senare äfven
Danmark, genom den s. k. Kalmarunionen, och
derföre har tiden från 1319 ända till 1521 blifvit benämd
unionstiden, hvilket namn betyder föreningstiden.
Den fördrifne konung Birger, som vistades i Danmark^
fick upplefva den bittra sorgen, att hans nu 20-årige
son, prins Magnus Birger sson, som en gång varit
utsedd till konung, blef afrättad, ehuru han ingen dei
haft i hertigarnes död. Detta blodiga dåd skedde väl
på det Magnus Erikssons tron skulle så mycket säkrare
befästas. Denne konung, som synes hafva varit en
välmenande furste, lät alldeles aflysa träldomen i hela
landet, och under honom antogs en för hela riket gällande
lagbok, som kallas Magnus Erikssons allmänna
landslag. Ehuru hans välde till det yttre var stort,
var det dock i grunden svagt, ty bland landets stormän
herskade, till men för folkets frihet, en hög grad af
själfrådighet. Sverige hemsöktes nu också af en
förfärlig pest, som förut hade förödt hela Europa. Smittan
kom med ett fartyg från England till Norge och
utbredde sig derifrån till Sverige (år 1350). Denna pest,
som kallas digerdöden eller store död en, var
sannolikt den förfärligaste af alla landsplågor, som någonsin
hemsökt Norden. I många trakter lärer en tredjedel
af befolkningen hafva dött ut, i andra var dödligheten
ännu större, och många gårdar blefvo alldeles öde.
11. JDen heliga Birgitta. Den märkligaste
personlighet, som vi känna från konung Magni
tide-hvarf, är den heliga Birgitta. Både genom börd och
gifte hörde hon till de yppersta stormansätterna i Sverige,
och genom sitt lif och sin verksamhet fick hon stor
betydelse för vårt land, ja för hela det kristna Europa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
