Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ende, som står i strid med några sednare forskares uppgifter,
att mögelsvampen skulle vara en tillfällig inblandning i torsken,
skulle kunna rubriceras som en ordstrid, då jag för sjukdoms*
begreppet torsk förutsätter torsksvampens närvaro och alltså från
detta begrepp utesluter äfven den «torsklika» beläggning, som
ej skulle innehålla mögelsvamp. Emedlertid äro torskens
kän-neteckep äfven för det obeväpnade ögat oftast så bestämda, att
jag dristar såsom observationsfel förklara de uppgifter, som säga
att torsksvamp ej alltid finnes uti den beläggning, som har
torskens bestämda yttre karakterer. För att undvika ett sådant
observationsfel råder jag att aldrig afgöra öfver frånvaron af
mögelsvampen, förr än man genom caustikt kali upplöst
ägghvi-tet och gjort epithelium mera transparent.
Sjukdomens natur och förlopp kan ej heller utan genom
denna mögelsvamps parasitiska vegetation förklaras.
Deremot är lätt möjligt att denna mögelsvamp skulle kunna
träffas på någon slemhinna vid mikroskopisk undersökning af
dess beläggning, utan att beläggningen företett det utseende,
som för obeväpnade ögat karakteriserar torsken på dess vanliga
växtställen, enär detta utseende till så stor del beror af den
förändring, som epithelium liktidigt undergår, och den lilla
mögelsvampen skulle för att ensam åstadkomma detta utseende
åtminstone förekomma i en betydlig mängd. I ringa qvantitet kan
mögelsvampen säkert vegetera utan att af obeväpnade ögat kunna
upptäckas.
Redan öfver ett tiotal af år känna vi hos djur
förekommandet af dessa parasitiska vegetationer såsom sjukdomsorsak.
Hit hör Muscardinen hos Silkesmasken, upptäckt af Bassi och
Audouin, Hygrocrocis intestinalis hos Blatta af Valentin,
Tremella Meteorica hos Salmo af Ehrenberg. Clavaria
ento-morrhiza på laver, Achlya prolifera studerad af Hannover,
Mögelbildningar i luftvägarna hos foglar af Reinhardt, Owen,
Deslongchamp, Muller, Reszius m. fl.
Hos menniskor känna vi genom undersökningar af
Valentin, Hannover, Remak, Bennet, och isynnerhet Gruby och
Malmsten på huden vegeterande Porrigophyton (Favus),
Jfen-tagrophyton och Trichophyton. Till dessa epiphyter sluter sig
nu, på slemhinnor hos menniskan vegeterande, torsksvampen, af
Gruby Aphthophyton benämnd.
Den i tandsmörjan förekommande vegetabiliska
parasitbildningen af fina strålformigt divergerande trådar förtjenär ock här
nämnas, ehuru till formen mycket olik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
