- Project Runeberg -  Hygiea. Medicinsk tidskrift utgiven av Svenska läkaresällskapet / Band 8 (1846) /
364

(1839-1938)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

teriseras enligt förf. isynnerhet genom bemödandet att gronda
reglorna för behandlingen på säkra och klart insedda
indicatio-ner, och det är just genom upptagande af den synnerligast af
Galenus bearbetade läran om indicationen, som han blef i stånd
att gagna vetenskapen, ej så mycket genom nya medels
upptäckande som genom «utbildningen af principerna för de redan före
honom kändas användande, och uppställningen af derpå
grundade fullständiga methoder. Förf. ingår här uti en kort
utveckling af denna lära, visar huru indicationen kan betraktas
två-faldigt, antingen abstract och allmän, då «den uppgifver en
bestämd verkan på organismen såsom ändamål,» ligger till grund
för de s. k. allmänna methoderna, och ger uppkomst fit den
allmänna tkerapien, — eller ock såsom concret och speciell, hvars
föremål åter är den inflytelse, som dessa allmänna methoder
hafva på en viss sjukdoms botande, hvilken således ligger till
grund för de speciella methoderna eller kurplanerna, och
hvar-igenom sålunda uppkommer den speciella therapien. — Fastän
förf. ej gillar den praktiska empiriens riktning att endast nöja
sig med kännedomen af den verkan de therapeutiska åtgärderna
synas hafva på vissa sjukdomsfall, utan att närmare undersöka
deras verkningssätt, erkänner han dock «att therapiens
progressiva element ligger uti erfarenheten sjelf och kan ej
tillbaka-hålla den sublima förhoppningen att uti massan af den empiriska
therapiens kunskaper ligser oaktadt en dess motbjudande
sam-mangyttring en vida större magt mot sjukdomens välde, än
lä-karne ännu kunna begagna. Sydenham medgaf väl möjligheten
af s. k. specifika medel, men erkände såsom sådant endast ett
enda, nemligen cAtna-barken mot frossor, och «yrkade
nödvändigheten af ett ihärdigt bemödande att från empiriens område
till de rationella grundsatserna öfverflytta de therapeutiska
kunskaper erfarenheten sålunda förvärfvar.» — För att rätt förstå
och bedöma Sydenhams allmänna therapeutiska methoder anser
förf. bäst «att indela dem efter sjukdomsprocessens
hufvudmo-menter, nemligen det protopathiska, devteropathiska och kritiska,
hvilka begge sednare väl uti Sydenhams pathologi voro
sammanblandade, men hvars skiljaktighet man ock af hans
therapeutiska grundsatser kan märka att han anade och insåg.

Den indication Sydenham således ställde främst uti all
behandling, \ar befordrandet, ledandet eller rentaf framkallandet
af de kritiska momentema i sjukdomsprocessen, och bland de
allmänna methoder han användt för denna indications
uppfyllande, räknar förf.:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 08:39:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/hygiea/1846/0366.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free