Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De farligaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
Min är du.
Jag säg dig första gången på galan. Du gick så
mjukt och lätt, att det var en smekning för ögat. Jag
påskyndade mina steg, sprang ner i en gränd och
gensköt dig för att få se ditt ansikte. Du mötte min
blick med ett par blå ögon, som glittrade av
sommarsol och löst fjällsjövåg.....
Och så försvann du för mig — försvann spårlöst.
Och jag fann dig icke, trots att jag sökte dig.
Tills en afton föreningshuset strålade i ljussken och
från skogen hämtade granar doftade. Jag hade gått
dit av nyfikenhet. Du satt där på bänken mitt emot
mig. Vid en passus i föreläsarens tal såg du på
mig-Del var en blick av bön och vädjan på en gång. Du
anar icke än, huru du med densamma strök under vad
han sade. Ty hans ord och din blick voro tveeggade
svärd, som gingo genom min själ. lian sådde säden
— du gav den värme och svalkande sommarregn.
Samma kväll gick jag in i föreningen. Vad den
fyllde milt förut lomma liv! Jag fick bli en länk i
den stora ring av neger och mongol, av indian och
kaukasier, som slår trohetens blå band kring jorden
i en oavlåtlig kamp mot dryckenskapen jättelika
onda. Men än mer: jag fick något att tro på, att
verka för....
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
