Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En förpost
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De nykterhetsvänliges skilda led
församlat sig till gemensam fest,
en förbrödringsfest, och man hade fört
i elden de krafter man ägde bäst.
Med höga bravo- och bifallsrop
man hörde talen belönade bli,
då mängdens hjärta man fått att slå.
Jag ensam icke tog del däri.
Jag satt i mitt hörn och tänkte på,
hur lätt man kan få dem att ropa »Bra!»
Men huru svårt att dem samla är,
då enigt det gäller i härnad dra.
Då steg det upp där en gammal man
med krokig rygg och med grånade hår.
Hans tal i formen just ej var starkt,
men i matta ögat glänste en tår,
som sade, hur varmt han trodde på
den framlid ljus, han rullade opp,
för Sverge, om nykterhetsfolket gick
till verket med samlat segerhopp.
Den arbetsbrutnes böjda gestalt
och den svaga stämmans darrande klang,
en energisk applåd, ett bravorop,
där i hörnet jag satt, ifrån mig tvang.
Jag ingen fick med mig. Uppå mig
blott fästes hundra spörjande drag.
Du gamle, det fanns här ingen man,
som dig mäktade förstå, mer än jag!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
