192 Smörgårdsfocrdet. Smörgåsbordet är en svensk specialitet, men en sådan, som ej är något att lyckönska nationen till. Funnes ej smörgåsbordet skulle magkatarrerna ej vara så talrika bland våra landsmän. Detta dels på grund av ätandet, dels del brännvinssupande och öldrickande, som hör ihop med detsamma. Vi nykter-hetsvänner böra följaktligen vara med om att avlysa smörgåsbordet. Att vi därvidlag ha vetenskapsmän med oss vill jag betyga med några citat. Tysken Joseph König skrev i sin 1836 på svenska översatta »Kokkonstens Philosophi»: Att, liksom i Italien, börja varje måltid med en lätt förrätt eller med sådana saker, som i Sverge pläga framsättas på smörgåsbordet, anser jag för en förnuftig sed, endast icke i sistnämnda land brännvins-supandet hörde därtill. Dessa preliminarier tjäna till att väcka magen till verksamhet och stilla den värsta hungern, som gör oss allt för böjda att sluka i oss maten, vilket är så skadligt. Där man på närmare håll blivit i tillfälle att studera smörgåsbordet och dess verkningar, delar man icke helt hr K:s mening. Så här säger d:r Carl Wei-tergren i sitt arbete om Porla brunn: Undvik det från våra svenska vanor annars snart sagt oskiljaktiga bruket av smörgåsbord med sina lockande, men oftast hårdsmälta anrättningar. Därigenom undgår man även lättare frestelsen att taga den för en dålig måge så skadliga »aptitsupen». Erfarenhet och experiment hava samstämmigt visat att bruket av sprit före maten skadar matsmältningen.