Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 13. Fredagen den 30 mars 1888 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cBi Qet ocfv text
†zån>
MODEVERIaDEN
Bihang till
PRAKTISK VECKOTIDNING FÖR QVINNAN OCH HEMMET
N:r 3. Mars 1888.
Moderevy.
for de ungas konfirmation nalkas
och emotses af familjens döttrar med
största intresse. Icke endast för
konfirmanderna sjelfva eger den sin stora
betydelse •— den utgör ju en vigtig
vändpunkt i deras lif — utan äfven föräldrar,
syskon oeh närmaste anförvandter taga liflig
del i denna stora epok inom familjekretsen.
Tillrustningar af många slag företagas, bland
hvilka de unga flickornas toaletter helt
naturligt taga mödrarnas omtanke i anspråk. Det
bör aldrig kunna tillräknas en mor såsom
fåfänga, att hon genom en yttre utstyrsel söker
framhålla den förändring, som i och med
konfirmationstidens fnllbordan förmärkes i den
unga dotterns väsen. Valet af i
allmänhet-mera utarbetade drägter orsakas förklarligt nog
af tanken på, att den unga flickan nu står i
begrepp att göra sitt inträde äfven i
sällskapslifvet.
Såsom synnerligen önskvärdt vore emellertid,
att den af en och hvar hyllade åsigten om
värdet i en smakfull enkelhet åtminstone vid
dessa tillfällen finge göra sig gällande.
Kontrasten mellan det
ungdomliga och
oftast nästan barnsliga
i den qvinliga
konfirmandens helauppträdande och den
skickligt utsirade
efter sista
modejournalen förfärdigade drägten verkar
icke sällan störande.
Den pretentiösa
verldsdamens
säll-skapsdrägt bör i
ingen mon tjena till
modell vid tillfällen
som dessa. En rikt
veckad, välsittande
klädning af godt
svart helylle,
hvilken mjukt sluter sig
kring den ännu ej
fullt utvecklade
figuren, är under alla
förhållanden den
lämpligaste och på
grund af sin
enkelhet såväl i
anord-niDg som i
ekonomiskt hänseende
mest passande. Det
gränsar till
oroväckande missaktning,
detta sätt, att unga sinnen, stämda af
stundens allvar, omgifna af kyrkliga insignier,
tvingas in i den nu mera gängse af
konvenansen och af oförståndiga mödrar gillade
utstoffe-rade högtidsdrägten, hvilken så bjert måste
afsticka mot altarets andaktsbjudande
anordningar. Den mor, hvilken med afsigt tillåter sin
unga dotter på detta sätt glömma, hvad
dagens betydelse fordrar, visar, att äfven hennes
tankar mera röra sig kring den »fullvuxna»
flickan än kring det vigtiga steg, en
konfirmand står i begrepp att taga.
Men icke endast för detta högtidliga
tillfälle kräfves det lämpliga toaletter, hvilka stå
i öfverensstämmelse med den unga qvinnans
utträdande i lifvet. Äfven hvad
hvardags-kostymerna beträffar, finnes åtskilligt att
iakttaga. Och såsom hufvudregel står fortfarande
en smakfull enkelhet, hvilken ju ovilkorligen
bäst harmonierar med en UDg flickas väsen.
En annan sak blir frågan om förändringarna
med afseende å underdrägten. I de flesta fall
erhålla ju de unga vid denna tid ny
uppsättning såväl af linnekläder som af öfriga
persedlar, hörande till den erfoderliga utstyrseln.
Såsom en farlig fiende för den unga qvinnans
utveckling uppträder nu snörlifvet — korsetten,
Fig. 1. Kapotthatt af mörkgrön sammet.
såsom vi i dagligt tal benämna den.
Uttrycket Ksnörlif» har af våra läkare användts med
så rättvis harm, att vi omsider hunnit derhän,
att vi helst undvika tala derom. »Jag snör
mig icke,» säger den spensliga, outveoklade
flickan och griper ett kraftigt tag om
korsetten, för att derigenom bevisa »hur löst den
sitter». Alltså — icke ett swoVlif—menen
korsett i stället. Och en korsett, skapad efter
modejournalens och de större modeaffärernas
mönster — icke efter naturens! Det der
behagliga stödet, som en »välsittande la gradeuse»
erbjuder, räknas såsom en ersättning för hvad
naturen ej mäktar åstadkomma, nämligen
förmågan för en spenslig qvinnofigur att hålla sig
upprätt. Hvilket grymt misstroende till
naturens krafter! Det är sant — en späd ranka
kräfver stöd i något alseende, men detta stöd
bör då vara ett ledande, icke ett snärjande
sådant. Om trycket kring midjan och
mellangärdet förhindrar en normal jemn utvidgning
af lungor och inre delar samt framtvingar en
konstgjord andning genom öfre bröstkaviteten
faller det sig ju helt naturligt, att den nedre
delen af lungorna, som är den bredaste ocli
med hvilken man hufvudsakligast bör andas,
förblir overksam.
Det billigaste
recept för en sund
tillvaro har naturen
sjelf föreskrifvit oss
genom sitt omutliga
kraf på: fuUkonüig
frihet för lungor,
hjerta, lefver och
måge; allt detta är
oumbärligt för cn
god respiration,
cirkulation och
matsmältning.
Och hvarför vi,
och i synnerhet
våra unga qvinnor
måste följa detta
recept vore onödigt
att påpeka.
Qvinnan, såsom
samhällets moder, är af
Skaparen utsedd att
vara den fysiska
kraftens bärarinna,
icke med afseende
å hvad vi benämna
»den råa styrkan»,
utan i fråga om
meddelande af en
sund kropp åt
slägtet. Naturligtvis
är hon icke ensamt
den afgörande i
■ ) lir/miMillmimimmm ’
Fig. 2. Kapotthatt af mörkgrå sammet-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
