Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 17. Fredagen den 27 april 1888 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cBiQer ccit text
jzån
MODEYERIaDEN
Bihang till
-B- IDUN
PRAKTISK VECKOTIDNING FÖR QVINNAN OCH HEMMET
___ April 1888.
ModereYtj.
är vårl
Kan hända faller, just i det ögonblick dessa
rader läsas, en oblid, genomträngande hagelskur ellei ett
frostigt snölager, och kan hända böja sig träd och
grenar för en häftig stormvind — allt erinrande om
vinterns ihärdighet, och dock, oaktadt allt detta, är
det ändå vår. Med hvarje dag blifva solstrålarne
varmare och framlocka så småningom ännu föga
utvecklade knoppar på träd och buskar. Men — vi
hafva här ingen tid att öfverlemna oss åt
vårdrömmar, väfda af violdoft och solstrålar, vårt tema är
allt för realistiskt, vi måste ju uttrycka oss i affärsstil.
Lydande denna pligt vilja vi fästa våra
läsarinnors uppmärksamhet derpå, att våren icke endast
väcker den slumraude naturen till nytt lif, utan
äfven menniskornas önskningar och fordringar. I
synnerhet visar sig detta i de vexlande moder, som
utgöra hvarje ny säsongs drabanter. Ju hastigare
blad och knoppar utveckla sig, ju varmare blifva
solstrålarne och ju mera oumbärlig blir t. ex. —
en-touscasen, parasollen. Fogande sig efter den
tillfälliga smak, som nu gör sig gällande, äro de enkla
entouscas, hvilka afses för våren, klädda med randadt
eller rutigt siden. Den elegantare genren
representeras af rynkad eller plisserad tyll i smakfulla färger,
samt af svarta eller hvila spetsar, prydda med slag
och öglor af moaréband. Med synnerlig
sorgfällighet har industrien tillgodosett damernas smak, och
entonscasens krycka prydes antingen med en knapp
af oxideradt silfver eller med ett konstmessigt
utarbetadt fogel- eller hundhufvud af elfenben, hvilket
senare då ersätter kryckan. I många fall användes
en sirligt graverad ring o. s. v.
Hvad beträffar hattarnes form, så visar det sig,
att dessa, för att förmedla öfvergången från vinter
till sommar, variera i tyll och filt i modeller, hvilka
mera bestämdt skola framträda, sedan stråhattarnes
tid kommit. Den lilla kapotten, tätt slutande till
hufvudet, kräfver en hög, prydlig utstyrsel,
hvarigenom det hela gör sig mera gällande och verkar
synnerligt klädande. Såsom garnityr föredrages
guld-broderade uppslag, jetbroderier och förnämligast ax,
till hälften dolda bland rysch af guld- eller
silfver-spetsar. Men sällan lär väl anbefallas så stor
försigtighet som i detta fall, ty lika så anslående, som
ett riktigt anbringande af detta garnityr är, lika
tröttande för ögat är öfvermåttet deraf.
De runda hattarne äro, utan undantag, försedda
med låg, platt kulle, med antingen en eller två
skarpa uppvikningar, eller i annat fall ett bredt,
horisontalt brätte. Alla dessa modeller låta liitt
montera sig med svart tyll. Prydnaderna utgöras
af bandöglor och fjäderarrangementer, bland hvilka
här och hvar instuckits brokiga strån eller blommor.
Dessa senare lampa sig i synnerhet för kapotten och
likaså för spetshattarne, hvilka nu under
dcmi-sai-sonen äro de herskande.
Fig. 1. Kappa för flickor om
8 —i o år.
Fig. 2. Varpaletå.
Bland konstnärliga efterbildningar af naturen
beundra vi den förvånansvärdt lyckade uppsättning af
blad, blommor, knoppar och gräs, som återfinnes
i alla våra förnämsta modeaffärer, och af hvilket
materiel man åstadkommit smakfulla sammansättningar.
Modet har också åter framlockat den hittills något
tillbakasatta ängs- och åkerfloran, och genom en
naturtrogen imitation af högröda tusenskönor,
vild-färgade förgät-mig-ej, nyutslagna gullvifvor och
oräkneliga andra imitationer, stält den främst bland
hattgarnityren. Såsom ytterligare bevis härtor
intaga korn- och rågaxen en betydande rang, hvarvid
smaken lätt låter besegra sig i kampen för
fjäder-garnityrens företräde.
Ännu en nyhet hafva vi att anmäla bland den
massa af nya toalettillbehör, som säsongen uppvisar,
nämligen fichyerna. Dessa ega säkerligen sin stora
klädsamhet såsom ett graciöst klädningsgarnityr, men
det är i synnerhet den smakfulla och mångsidiga
anordningen de hafva att tacka för, att de ännu räknas
till nouveautéerna. För öfrigt menar man med
uttrycket fichy icke det vanliga prydliga bröstgarnityret,
som endast sparsamt betäcker axlarna och i de flesta
fall afslutas vid midjan. Nej, lika så väl som tygstofl
och arrangementer variera, så variera äfven storlek
och form. Ficbyn skäres i långa snibbar framtill
och kort baktill; erinrande om en pelerin, lagd i
kors. Hela toaletten vinner härigenom både elegans
och behag.
Fichyn framställes af spetstyll både i svart och i
alla andra smakfulla färger, bandgarneringar, samt
af batist, erèpe de chire, eller lättare
musslinsväfna-der. Det sistnämda slaget garneras med spetsar,
fransar, perlor och snörmakerier.
Hvad beträffar sjelfva drägten i öfrigt röjer denna
en enkelhet, som ovilkorligen måste tilltala.
Kläd-ningskjolen anordnas i smalare eller bredare plisséer,
och draperierna anbringas företrädesvis på höfter och
bakvåd, dock städse med iakttagande af en viss
modifikation. Den släta framvåden har vunnit stort
erkännande, och verkar synnerligen elegant, helst om
tygstoffet är af dyrbarare eller gedignare slag. 1
annat fall är den icke att förorda, ty de enklare
tygerna föra sig endast obetydligt, och den åsyftade
enkelheten förlorar då sin goda verkan.
Något, som ovilkorligen måste blifva våra unga
damer kärkommet, är den massa broderier, som årets
modeller framvisa. Sådant kan ju för en hvar, som
så önskar, blifva ett intressant hemarbete, hvarpå
mycket både konst och skicklighet kan nedläggas.
Så till exempel visar en af våra här framstälda
modeplanscher hela den djupt plisserade
klädnings-kjolen prydd med smakfulla broderier. Likaledes
äro ärmarne i stil dermed. Man måste ju föredraga
ett mode, som tillåter oss använda vårt eget arbete,
och derigenom inbesparas mycket af de dyrbarheter,
med hvilka i annat fall en drägt måste prydas, om
den skall kunna räknas till de elegantare.
Till och med ytterplaggen kunna förhöjas med
ett slägt soutacAe-broderi, hvilket dock kräfver stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
