Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 21. Fredagen den 25 maj 1888 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cBilSei ocfi tecct
jzån
MODEVEHLxDEN
Bihang till
IDTPW
PRAKTISK VECKOTIDNING FÖR QVINNAN OCH HEMMET
N:r 5. Maj 7 1888.
ModcreVy.
fefve Boulanger!
Ned med Ferry!
Iduns ärade läsarinnor ana säkerligen
föga, att det ofta ligger politik i detta
»gudomliga» mode de Paris. Och dock gör det
så. Den franska qvinnan politiserar gerna. Om
ej alltid med stora tal eller dådkraftig
handling på barrikaden i röksvärtad petrolösdrägt,
så demonstrerar hon dock dess mera för sitt
eller mannens politiska parti genom sin drägt,
genom dess färger, genom dess anordning.
Revolutionen, konsulatet, kejsardömet, ja, till och
med Louis Philippe3 »borgerliga» period ha
haft sitt inflytande på damernas drägt. Och
Europa liar lydigt demonstrerat med, utan att
ana hvarför; oeh så fortfar det ännu. Ned
med Ferry! Lefve Boulanger! Nu skola i hela
Europa, hvar helst det fins en dam, som vill
vara tidsenlig i sin drägt, Boulangerhatten och
den röda nejlikan, generalens älsklingsblomma,
hålla sitt triumfintåg.
Är det vackert det der?
Ja, naturligtvis:
Paris! Ah, Paris! Ah, högst intressant!
Charmant, på min ära, — charmant! —
I sådant fall må det gerna vara turkisk
politik! Det sköna, det klädsamma — det är
just vår politik det!
»Svenskhet . . . slafveri under utlandet . . .
klädsam och helsobefordrande reformdrägtl»
hör jag några röster mumla.
Tålamod! Tålamod!... Framdeles kanske!...
På senhösten eller så der!
Ty nu skola vi tala om vårdrägter. Solen
tittar åter fram, knopparne svälla, och ett
underbart något i luften säger oss, att det är
vår. Vår, ungdomens och hänryckningens tid.
Och med det samma griper oss en längtan
efter lättare, ljusare drägter . . .
»Efter förkylning och vårfrossa», brummar
den oändligt* förståndige oeh förnuftige bror
Karl, medikofilaren, som valborgsmessoafton
gick och sprättade på slottsbacken i Upsala,
klädd i öpjjen våröfverrock och tunnbottnade
skodon, naturligtvis for att inbilla sig sjelf och
andra, att det var vårstämning.
De der mörka, tunga vinterdrägterna bli
verkligen för tråkiga i längden. Det är just det
våra mode- och kramvaruhandlare förutsett, ocli
så äro de i tillfälle att fresta oss med de aldra
nyaste nyheterna, hvilka nu först med fullt
intresse beaktas. Det der gråa tyget mèd hvita
eller svarta ränder i bredt brocheradt mönster
i förening med svart ylle eller helst siden skulle
nog bilda en präktig öfvergång. Det är ju
också de randiga tygerna i vexlande toner af
grundfärgen, lätta cheviots, foulé, mohair och
de mjuka engelska tygerna, som komma att
beherska promenadtoaletternas gebiet. De s. k.
broderiväfnaderna med sina inväfda eller
instickade små broderier komma nog ock att
vinna mycket bifall. Men då modet knappast
tillåter andra än vertikala veck på kjolen, måste
vi använda tvenne olika tygsorter, för att
undvika enformighet. Den ena begagnas då till
insatser, reverer och dylikt på kjol ocb lif.
Armarne erhålla ock en temligen bred
afslutande rand af garneringstyget.
Nå lifven då? — Ja, formerna vexla:
åtsittande, runda lif; lif med korta skört, utskurna
i flikar; bluslif; lif med veckade eller
västlik-nande fratnskört och korta veckade bakskört
a la postillon; jerseylif med kappflikar och
snibbgördel —: man har blott att välja.
Färgerna lemna ej så stor valfrihet: grått med
svart besättning; mönster i svart och grått;
genomskinligt tyg öfver likfärgadt undertyg —
se der valet för beundrarinnor af enkla drägter.
Dessutom förekomma förstås toaletter i alla
nyanser af brunt, mossgrönt, oliv o. s. v. En
effektfull besättningsartikel är grå börder med
stålperlor för grått och med stenkolsperlor för
svart. Perlbesättningarne måste ovilkorligen
räknas till de elegantare.
Men hvad var det jag sade? — Lefve
Boulanger! En ingripande reform förestår:
empire-(kejsare-tøemvsw. Hattformen Directoire är
redan accepterad; korta lif och allt mera efter
gestalten smygande veck äro särdeles omtyckta.
Det är ej långt igen till den eftersträfvade
förebilden.
Och sedan börjar man tänka på
sommar-drägten. Äfven der vid lag komma väl de
randiga tygerna att afgå med segern. Dessa
ränder uppträda i alla bredder och grupper,
än i olika nyanser af grundfärgen, än i de
präktigaste sammansättningar af skilda färger,
derjemte stundom försedda med inväfda
blommor, ankare eller sportemblem. Till garnityr
föredrages virkningar, spetsar o. d. och i
sanning — de må nu vara dyrbara handvirkade
Fig. 2. Drägt af beige.
Fig. 1. Drägt af ylle.
lf!)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
