Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 21. Fredagen den 25 maj 1888 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Maj 1888
Den tjenande systern.
ffajwin nya drägt är förtjusande. Tyget är
utsökt vackert och mönstret smakfullt.
Och sedan är den så väl utförd. Den sitter
utmärkt och låter alla din gestalts företräden
komma till sin rä’t. Det var brådt, mycket
brådt, men ändå är du säker att undgå dessa
små pinsamma förtretligheter, som kunde göra
dig missnöjd med den vackraste vårdag och
fördystra ditt solljusaste lynne. Jag menar
dåligt fastsydda knappar, sömmar,
som slippa upp, då du gör en
hastig rörelse, och garneringar,
som frigöra sig och fladdra i
vårvinden.
Ja, du kan vara stolt öfver
din vackra vårdrägt och — din
sömmerska.
Hon gör det så väl, den snälla
fröken Klara, och du är henne
tacksam derför; ja, du har sagt
henne det och vänligt tryckt
hennes hand. Ty du har uppfattat
och erkänt sanningen i det motto,
som förra numret af Idun bar.
Men kanske du kunde göra
ändå mer.
Då din blick glider öfver den
vackra nya drägten, ämnad för
en sommardag der ute på
sommarnöjets veranda eller för en
utfärd i den lilla koketta slupen,
som gungar i vågsqvalpet vid
bryggan, mins du kanske den
lilla fattiga sömmerskans bleka
ansigte; hennes svårmodiga ögon,
hvilka nattvaket och det fina
arbetet beröfvat deras ungdomliga
glans; hennes krökta,
sönder-stuckna fingrar, hvilka sakta och
smekande gledo öfver det mjuka
tyget, då du talade om
sommarvistelsen der ute. Kanske mins
du, hur en djup suck höjde
hennes bröst. Ack, hon får ej tänka
på något sommarnöje, landtluft
och vederqvickande hvila. Hon
måste stanna i sin
vindskammare vid den mörka bakgatan
och sträfva dag ut och dag in,
för att förvärfva sig de medel, som
äro nödvändiga för hennes
torftiga existens.
Ännu en suck ocli så tog hon
afsked med ett svårmodigt leende.
Arbetet brådskade och månaden
började ju lida till sitt slut, då
hyran skulle betalas.
Om hon ändå kunde få
komma ut på landet ocli andas frisk,
upplifvande luft, hvila sina trötta
ögon och känna sig fri från alla
bekymmer och arbetets
hvardags-tyngd! Om det så vore bara
fjorton dagar eller så! Det skulle
lifva upp henne och stärka henne, och minnet
af den lyckliga »frihetstiden» skulle hon föra
med sig hem; det skulle lysa upp i hennes
kammare och hennes sinne mången kulen
vinterdag.
Sjelf kan bon ej bereda sig tillfälle dertill,
men kan hända du kan det, — du och dina
väninnor, som anlita den fattiga flickans flitiga
och villiga fingrar.
Du har så många, som anlita din hjelp. Ja,
jag vet det. Jag har sett dig på basarerna,
och jag tror till och med, att du fans uppe
IDUNS MODETIDNING
bland köparne på den försäljning, som
»Föreningen för sömmerskors sommarhem» anordnat
i förra veckan, oeh det hedrar dig.
Det blef en rätt vacker summa af den
försäljningen. Den skall bringa ganska många en
helsofläkt och några varma soliga hvilodagar,
men du förstår nog, att den ej räcker för alla,
hvilka behöfva en sådan hjelp. Den är afsedd
för de fattigaste och de sjukaste och ej ens
för alla dem skall den vara tillräcklig.
Det är derför jag vill be dig tänka på någon
af alla dem, hvilka ej föreningen, trots all sin
19
kunde ju det fåtal familjer, som bildar hennes
kundkrets, genom vänlig öfverenskommelse bilda
en liten kassa, som kunde tillförsäkra henne
ett par veckors sommarvistelse på landet. Det
kunde ske genom en ökning af 50 öre eller
så på arbetslönen för hvarje plagg; denna
tillökning innehölles ocli lades i kassan. Då blefve
det ej en nådegåfva. Yi böra ju ej glömma,
att det fins finkänsla äfven hos arbetets barn.
Du lofvar mig ju att tänka på saken?
Percival.
Fig. 5. Yllekläduing.
k—!...—
En brudklädning’ af hvit atlas kan med
lätthet förvandlas till en utmärkt vacker
baltoalett, om man garnerar den lätt och
smakfullt med silfvergas. Det med silfvertrådar
genomdragna lätta tyget faller luftigt öfver
bakvåd och släp, här och der något litet
upptaget, och omgifver urringningen för hals och
rygg samt ärmöppningarna. Hvita perlor eller
granatblommor i håret och granatsmycken för
armarne höja verkan af den vackra, luftiga
drägten.
Fig. 3. Vàrkappa för 6 —8 Fig. 4. Vårkappa af ylletyg,
àrs flickor.
goda vilja, kan bereda en dylik
vederqvickelse.
Jag har ett förslag att göra; du får bedöma
det sjelf. Om du skulle bjuda din sömmerska
ut till dig på landet några dagar i sommar!
Säkert skulle din väninna, som också får sina
drägter sydda af henne, följa ditt exempel.
Det blefve af fördel för den snälla flickan
äfven derigenom, att hon sluppe vara
frånvarande från staden någon längre tid och ej
komme i fara att genom försummelse mista
någon af sina kunder. Och sedan till vintern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
