Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 26. Fredagen den 29 juni 1888 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cBi Qcv ocfV tecct
†zån
MODEVERkDEN
Bihang till
IDII -ff-
PRAKTISK VECKOTIDNING FÖR QVINNAN OCH HEMMET
N:t 6. Juni 1888.
Moder eVtj.
||j lockan ringer för tredje gången.
Allt svartare bolmar röken ur
ångbåtens skorsten och drager som en mörk
kompakt massa in öfver staden, in genom de
trånga gränderna, upp öfver de spetsiga taken
och de gammaldags besynnerliga gaflarne. Men
blickar man åt andra hållet,
hvilar ögat med välbehag
på blågröna vågor, dansande
och glittrande i solljuset,
och löfklädda leende
stränder under en blå, höghvälfd
himmel utan en enda
molntapp; man känner bröstet
vidgas, omedvetet sträcker
man ut armarne liksom för
att i ett famntag innesluta
hela denna tafla af frisk
natur, denna natur, hvarefter
den arme stadsbon så
mycket längtar, men som han
så sällan får njuta.
Förtöjningarnakastas loss.
Propellern piskar vattnet
till skum. Och sä glida
vi ut på vattnet i det
brokiga vimlet af flaggprydda
ångbåtar och slupar, fylda
med glada stadsbor, hvilka
hasta ut från staden för att
tillbringa sin helgdag på
landet. Det är en af de
dagar, då storstadens ådror
liksom falla i hop och bli
tomma. Det pulserande
lifvet gjuter ut sina vågor
åt andra håll.
Men vi skulle väl se oss
om litet på däcket.
Hvilket vimmel af unga,
rosiga ansigten! Och dessa
sommarljusa, lätta och
moderna drägter sedan! Der
är något att lägga märke
till.
Vi se prof på alla dessa
voiles, xefyrs, foulards och
spets väfnader, hvilka i hundratals mönster och
skiftande färgtoner varit synliga i våra
promenader. Men derjemte få vi se de nyaste
nyheterna i tygväg, hvilka trots den framskridna
vårsäsongen allt jemt träda fram. I synnerhet
faller oss i ögonen de nya storrutiga mönstren
— qvadrater med 8—10 centimeters sida —
hvilka från hvitt öfvergå i olika färger ända
till det mörkaste blått. Ett mera excentriskt
än vackert mode. De randiga tygsorterna äro
Fig. 1—3. Barndrägter.
dock förherskande. Man finner en viss böjelse
att låta ränderna gå på tvären, då tyget
användes till kjol. De sista åren hafva
åvägabragt en stor förändring i sättet att framställa
sommarväfnaderna. Man ser ej längre den
spindelväfsfina gazen, den lätta batisten och
den luftiga barégen. Man mins dem med ett
leende liksom den hvita, stickade strumpan —
våra mödrars stolthet. De väfda garn- oeh si-
denstrumporna hafva funnit användning öfver
allt. Man kan ju få dem i alla färger och
det är ej comme il faut att bära strumpor i
annan färg än toalettens.
Der borta sitter ett sällskap af främmande
utseende. En herre med monokeln inklämd i
ögat står och samtalar med damerna. Nu höjer
han rösten.
Ah! That is english!
Låtom oss taga deras resdrägter i betraktande.
De unga damerna hafva åtsittande reskappor
af starka engelska tyger. Den äldre damen
bär deremot en dolman af svart fasoneradt
kamgarn, rikt prydd med siden, spetsar och
snörmakeriarbeten. En regnkappa af ljust,
im-pregneradt sidentyg, utmärkt genom hållbarhet
och elegans, hvilar öfver hennes arm. Den
unga frun vid hennes sida begagnar en halflång
kappa af ljust cheviot — kamgarn kan ock
användas till en dylik —
med pelerin. Denna så väl
som framstycket prydes af
en snoddbesättning.
Siden-rever ser man ock användas
till besättning för dylika
kappor. Den unga tyskan
der strax intill begagnar en
åtsittande Jaquet, längre
än de vid hvilka vi varit
vana. Den har en insats
af mörk sammet, omgifven
af soutachebroderi.
Under varma dagar
användas eljes fichyer af tyll
eller spetsväfnad, betäckta
med perlbroderier. På
ärmarne finnas dock
knytnin-gar af sidensnodder.
Men hattarna då!
Hvem kan hafva
uppfunnit denna nya färg »cigale»
—, så ljust grön, att den
närmast påminner om
snöbollsblomstrens, kameliornas
och snödropparnas färg?
Den är hattarnes modefärg
för säsongen. — På de
runda hattarne antager det
framtill horisontelt
utstående brättet allt mera
vågade dimensioner, under
det den jemförelsevis låga
kullen monteras med
jättelika rosetter af crëpe eller
tyll så väl som af 20—24
em breda band eller
vertikalt uppstigande
blomply-mer. Hvad materialet till
hattarne beträffar, så
värderas fortfarande de fina
bast- och fiorentinerflätningarne, men äfven
knut- och taggflätningar begagnas. Dessa
utföras ofta i flera färger. Man påträffar ofta
hattar med hvita brätten och svart hattkulle
eller ock tvärt om. Köda stråhattar hafva
nt-bjudits i marknaden; ännu kan man ej afgöra,
huru vida de skola vinna bifall. De äro monterade
med stora rosetter af svarta eller röda band
antingen vid ena sidan eller ock så, att de bakifrån
sänka sig framåt. De små kapotthattarne med spet-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
