Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 39. Fredagen den 28 september 1888 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cBi f3et oc fi tecct
|^cm
MODEVEHIaDEN
Bihang till
I1UI
PRAKTISK VECKOTIDNING FÖR QVINNAN OCH HEMMET
N:r 9. September 1888.
Moderevy.
’ommarblommor oeh sommartoaletter
hafva det gemensamt, att bådas tid
är lika snart förbi. Damerna, hvilka
med en viss saknad måste umbära de
förra en tid bortåt, skynda med dess
större ifver att ersätta de senare; de tusen bestyr,
som denna sträfvan skapar, göra, att smärtan
öfver skilsmessan från all den tjusande prakten
kännes mindre svår. Öfvergången till
höst-drägten gör oss det allsvåldiga modet mindre
svår, enär för de närmsta höstmånaderna en
viss omvexling i färger ännu tillåtes, ja,
fordras; de mörka färgerna sparas ännu en tid.
Det nyaste af^et nya är ett lifligt
peppar-brunt, som med svart besättning blir särdeles
elegant. Rätt smakfull är äfven en
schattering, hvilken man kallat polityrbrunt, då den
ovilkorligen kommer en att
tänka på poleradt trä. En
mörk lila, hvartill användes
heliotropmoaré, eller
enzian-blått med gul stoffering torde
ock komma att falla i smaken.
Gult är för öfrigt
älsklingsfärgen, då det gäller
garnityr-tyg till mörka toaletter.
Synnerligen vackra äro ljusgula
gilets, plastrons eller jabots till
skotskblå toaletter. Gula
bandprydnader på svarta
spets-eller tyllrober göra ock god
effekt. Det påstås med
visshet, att gul sammet kommer
att mycket användas till
vintertoaletterna, ett förhållande,
hvaröfver blondinerna ej komma
att ondgöras.
Som de första förebuden till
ett höstmode se vi ljusa
siden-och ylleväfnader med breda,
brokiga randbroderier eller
skotska ränder. Rutiga tyger äro
mindre eftersökta; fint randiga
betraktas deremot som
elegantare än förut.
För regndagar, höstens
obehagliga följeslagare, förbereder
man kautBchukstoaletter,
arrangerade på engelskt sätt. Dessa
vattentäta väfnader framställas
nämligen nu på så smakfullt
sätt, stundom flanell-liknande,
stundom sidenskimrande,
stundom mjuka och täta som
sammet, att man frågar sig, om
dessa saker skola uteslutande
användas till regnkappor. Hvarför ej göra en
drägt deraf? — Försök i den vägen torde
dock ej vinna mycken framgång, förr än det
lyckats kemien att förtaga den fatala
kautschuklukten.
Råsiden i mörk färgskiftning förarbetaB äfven
ganska ofta. Som besättning härtill väljer man
då ängsgrön moaré eller plysch.
Höstjackor, res- och regnkappor torde
hädanefter åter komma att förses med vida, öppna
grekiska ärmar. Lifven med lösa framstyeken
hafva bibehållit sig öfver sommaren oeh
återvända nu, lika friska och lika omtyckta, från
bad- och brunnsorter, så att man med säkerhet
kan förespå dem en lång framtid.
Empire-och directoire-moåeTna bibehålla äfven sin plats
på scenen; dock förmoda vi, att dessa stilarter
komma att mest höra hemma i salongen,
teatern eller konsertsalen.
En promenaddrägt torde komma att
sammanställas sålunda:
Fig. 1—3. Barndrägter.
En slät kjol med lång drapering samt
fram-och bakvåd i ett; ett lif med lös öppen jacka
och hvarunder en jabot eller crëpeskjorta blir
synlig. Van-Dyke-kragarne af spetsar, hvilka
varit aå omtyckta, komma att ersättas af
liknande — af tyg dock. Äfven matros- oeh
nedvikta kragar begagnas mycket, tills åter den
kyliga vinden frambesvärjer de skyddande
engelska kragarne.
Som vi redan nämt, kommer sammeten, så
länge förbisedd, att mycket användas vid
framställandet af jackor och kappor.
Mörkblå, mörkgröna och mörkgrå höstjaekor
äro nya. De smyckas med svart
snörmakeri-arbete eller stålsnodder.
Den elegantaste färgen for regnkappor är
plommonblått. Särdeles omtyckt är ock
granat-rödt och ebenholzsvart.
Men vi hoppas, att våra uppgifter om
regn-kappmodet skola visa sig onödiga ännu en tid,
och att solen fortfarande må värma och glädja.
Fig. 1. Drägt för 7—9 års
gossar. Jackan är af mörkblått
ylle. Kantrevererna äro blå- och
hvitrandigt liknande tyg, hvilket
ock användes — på snedden dock
— till västdelen samt prydes med
hvila yllebårder. Jackan
sammanhålles nedom lifvet med ett
stålspänne. Benkläderna af enfärgadt
blått tyg äro nedom kniina
krusade medels en inlagd gummisnodd.
Strumporna harmoniera med
re-verdelarne på jackan; hattbandet
prydes af instickade hvita
skeppsankaren.
Fig. 2. Drägt för 8— IO års
flickor. En volang af moderödt
mousseline de Lainé är i breda
veck ordnad öfver kjolen. Den
främre draperidelen, af
crème-färgad och rödblommig foulard,
är upptill och vid sidorna ordnad
i veck, så att den får ett
skärp-liknande utseende. Den bakre
draperidelen af enfärgadt rödt tyg
är lätt uppuffad. Lifvet af samma
tyg som framdraperiet är baktill
åtsittande, men framtill ordnadt i
blusveck. Urringningen visar en
insats af rödt siden. Den breda,
veckade gördeln och slejfen äro af
samma material. (Se
mönsterbilagan !)
Fig. 3. Drägt för 4—6 års
barn. Drägten är af blått ylle
ocli består af ett långt, löst lif
och en 230 cm vid veckad kjol.
En gördel med lång slejf af
likfärgade sidenband täcker
förbindelsestället mellan kjol och lif;
en bred, plisserad krage omgifver
halsurringrt ingen, hvarifrån en
sol-fjäderliknande jabot fortsätter till
gördeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
