Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 48. Fredagen den 30 november 1888 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cßi C9et oc k KvxX
MODEVEHIaDEN
Bihang till
I1II
PRAKTISK VECKOTIDNING FÖR QVINNAN OCH HEMMET
N":r 11. Xovember 1888.
Modsrevg.
S\ räden i Humlegården oeh
Kungsträdgår-Igfö den stå kala; ett lätt frostlager täcker
I marken och hustaken tidigt på
morgonen, då ni, min nådiga, tager er
morgonpromenad. Ja, vi ha haft snö och
kälkbacksåkning till och med. Trots det inträdda
blidvädret — 3 à 5 grader öfver
fryspunkten — måste vi erkänna, att det blifvit vinter.
Vintern har kommit och — vintermoderna.
Förtjusande, förstås! Och ej minst derför
att de tillåta oss bibehålla" gamla former.
Några små förändringar, litet mera besättning
här, ett annat tyg till insats der — och vi hafva
skattat åt modets kraf, och vår toalett är »chic».
De varma tygerna till drägter och kappor
intressera oss mest. Och då träda oss sedan
länge kända väfnader, om ock stundom under
ett nytt namn, ständigt till mötes. Till de mest
omtyckta hör bouclé, som till samman med
ett enkelt garnityr användes till de mest af
Fig. 1. Rund filthatt.
unga damer begagnade åtsittande drägterna.
Särdeles verkningsfulla äro de silfverfärgade
tygerna sibirienne och moscovite, af hvilka
kappor med pelsgarnityr hufvudsakligen
förfärdigas. Poil migé, garneradt med broderier,
användes med förkärlek till de små paletots
jemte matelass-tygerna, at hvilka ett rikt
urval förts i marknaden. Om de
klädelik-nande tygernas användbarhet för
promenad-drägter ha vi talat en föregående gång och
vilja endast nämna, att starka chevioter,
yllesatiner, plaidtyger, natlé och matelass mycket
begagnas, dock till samman med tyger i
andra färger.
Pekinstyg betraktas som särdeles elegant.
Utom till insatsdelar och garnering användes
det till de omtyckta västarne — för
ögonblicket toalettens nästan vigtigaste plagg —
det må nu vara fråga om en sällskaps- eller
matinédrägt. Till formen äro dessa
skiljaktiga. Dock har directoire-genren,
karaktäriserad af breda reverer och stora knappar,
tillvunnit sig de största sympatierna. I
allmänhet gäller regeln, att till randiga
västar hör ett enfärgadt lif och till den
likaledes enfärgade kjolen ett randigt
draperi; revererna böra ock göras af
randigt tyg. En kravatt af hvit musslin
eller spetsar fullständigar utstyrseln.
Som sällskapstoaletter gälla hvita, af
kaschmir eller mousseline de Lainé, som
de elegantaste; de garneras helst med
atlas eller moaré. Empireformen, den
vackraste och mest lämpliga för denna
drägt, passar i synnerhet ungdomliga
gestalter. Garneringen utgöres af en
bred veckad gördel med långa
skärpändar af något bland nyssnämda tyg.
Det nu rådande modet tyckes dock
vara gynsammast för den svarta drägten.
Denna önskar man gerna begagna
säsong efter annan, och då blir
moderni-serningen enklare och mera praktisk,
när den kan åstadkommas genom några
omflyttningar och förändringar af
garni-tyret, än om snitten skulle undergå en
genomgripande förändring.
Besättningsartiklarne på modet äro:
snörmakeriarbeten af glänsande kortklipt
silke utan perlor; broderier i
arabeskform; afpassade garnityrdelar för kjol
och lif. Särskildt vilja vi påpeka
stickningar på klädesremsor med laDguette-,
platt-och kedjestygn; mellan dessa finnas
figurer utskurna i klädet, så att
bottentyget blir synligt.
Men julen nalkas.
Man finner i dessa dagar ett lifligare
intresse än vanligt för modets yttringar.
Det är ej drägten allena. Det är ock tusen
andra småsaker, hvilka stå under modets
inflytande, och hvilka vi vant oss att betrakta
som nödvändiga för vår komfort, man
intresserar sig för.
Först skola vi likväl tala något om
vinterkapporna.
Deras allmänna karaktäristik är: eleganta
och praktiska tillika; eleganta till form,
utstyrsel, väfnad och qvalitet. Så väl den
åtsittande redingoten som den endast i ryggen
indragna kappan begagnas. Den förstnämda
prydes med siden, snodder och
snörmakeriarbeten; den senare med sidenstickningar,
reliefsnörmakeriarbeten, pelsverk o. d. Kappor
af tjockare tyger sakna foder, men de af
lättare fodras med vadderadt siden.
Högeleganta äro plyskapporna, hvilka göras, så
att de omsluta hela gestalten. Vadderadt
sidenfoder och rik garnering med
snörmakeriarbeten och silkesnodder höja deras värde.
Och nu till dukarne och skärpen, som de
vinterliga dagarne göra nödvändiga hemma
Fig. 2. Capotehatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
