Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 52. Fredagen den 28 december 1888 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eBil3ec ccit tex t
jzå n
MQDEVERIaDEN
Bihang till
-t» IDül
PRAKTISK VECKOTIDNING FÖR QVINNAN OCH HEMMET
K:r 12. December 1888.
ModereYtj.
ulen är öfver! De som räkna sin jul
fram till »tjugondag Knut» ha
visser-Sp ligen ännu en god del åter; ännu stå
väl de smyckade granarne med halfförbrända
ljus qvar i våra hem; ännu har icke den
uppsluppna helgstämningen helt och hållet
släpt taget, och barnens leksakspresenter
äro ej alldeles förintade; — men de stora
dagarne äro dock blott ett minne,
julklappsbrådskan, jägtandet, de tusen bestyren likaså,
och vi ha ändtligen fått ett ögonblicks
andrum att samla våra tankar till det ingående
nya året.
Det ingående året — det är ock den
ingående vintersäsongen. Ty det är
egentligen först efter jul vi kunna börja räkna
denna. Släd- och skridskopartiernas,
balernas middagarnes, de små och stora
bjudningarnes tid står för dörren. Och
sedan omsorgen för de broderade
tofflorna, åt »kära pappa» eller den vackra
förmakskudden åt »lilla gubben» ej
längre trycker, tränga sig åter de
vanliga modebekymren våra damer in på
lifvet.
Gäller frågan nu endast drägtens form
och snitt, så kunna vi åter upprepa, hvad
redan af tidigare moderevyer framgått,
att redingote- eller directoire-tormen ännu
mer än någon annan är den förherskande.
Törhända vore det ej ens för mycket
sagdt, det denna typ ligger till grund
för alla de variationer i snitt vi för
närvarande träffa på. Härvid är att märka,
att kjolens draperi i allmänhet
förfärdigas sammanhängande med lifvets
ryggstycke, under det de öfriga delarne af
den förra göras hvar för sig. Derjemte
finna vi dock ofta toaletter, som synas
oss helt och hållet annorledes anordnade
och likväl i sjelfva verket måste betraktas
som varianter af ofvan nämda form:
talangfulla kombinationer af våra
modister, hvilka städse låta sig angeläget
vara att undvika allt för stor
enformighet i sina arrangementer. I stor gunst
stå ock for närvarande toaletter med
kjolar utan hvaije draperi, endast
garnerade med smalare eller bredare
volanger, och till hvilka så kallade runda lif
med skärp erbjuda de mest skilda
smakriktningar fritt val. Om en absolut
förherskande form kan under dessa
omständigheter ej gerna bli tal, och vi lia
allt skäl att vara modet tacksamma för
denna medgörligbet gent emot det
individuella tycket. Lika litet kan man uppgifva
en dominerande form för kapporna; det ges
kappor af de mest olika snitt, anspråkslösa
och eleganta, prydda med en rikedom af
snörmakerier och broderier, kappor till urval
för hvarje ålder och smak.
På pelsverksgebitet har modet, bringande
vintern skyldig tribut, haft mycket att
bestyra, i det hela med lysande resultat; det
har ej allenast begagnat sig af de fina och
dyrbara pelsslagen, utan äfven egnat de enkla
och billiga sorterna omsorgsfull
uppmärksamhet, härmed tillgodoseende dem, som måste
taga hänsyn till kostnaden vid valet af
pelsverk. Det är klart, att utter oeh bäfver,
hvilka med stor möda och fara måste jagas
på Kamschatkas ogästvänliga kuster, repre-
Fig. 1. Hatt af filt.
sentera högt värde. 1 betraktande af de
betydande summor, hvilka en bäfverfäll, ett
utterskinnsgarnityr eller ett sälskinnsbräm
betinga, har körsnärskonsten låtit sig angeläget
vara att åstadkomma förvillande
efterhärm-ningar af olika pelsslag. Dessa
efterbildningar tillverkas af andra pelsslag, hvilka —
ehuru liknande till utseendet — dock ställa
sig billigare i pris oeh deijemte motsvara
skäliga anspråk på elegans och värme. Man
har så t. ex. allt skäl att känna sig till freds
med den imitation, som framställes af
nordamerikansk tvättbjörn; detta skinn behandlas
och användes som bäfver. På samma sätt
sker med den från Syd- och Centralamerika
stammande uttern. Högt i pris och fägring
står den sällsynta blåräfven; dock ersättes
äfven denna af vår vanliga räf, hvars af
naturen hvita bukskinn fårgas i de
delikataste nyanser och användes till bräm
och garnityr. Något nytt och
synnerligen elegant är det blekta, ljusa
loskin-net, hvilket väl dock på grund af sitt
höga pris får anses tillgängligt endast
för mera exklusiva kretsar. Sälskinnets
förtjenster skattas sedan länge högt; om
äkta eller imitation (af bisam) är det
sammetsmjukt och af en Hd, dämpad
och klädsam färg.
För sällskapstoaletterna dominera
under säsongen bland de tunga tygerna
moaré, faille, sammet och de mer eller
mindre ripsartade bengalin-tygerna. Skola
randiga eller broseberade tyger
användas härtill, så måste de vid
sammansättandet af en drägt väljas med
harmonierande färger. Sammet oeh plysch
anses under denna säsong förnäma. Släp
af den ena eller andra sortens tyg kunna
göras fria för sig och fasthakas vid
kostymen: de göra sig vackert och elegant.
Till och med spetsklädningar kunna med
fördel förses med ett siden- eller tungt
sammetssläp, om nu ock slika drägter
helst bäras något kortare. Ljusa
spetsklädningar, arrangerade öfver kulört siden,
äfvensom färgade silkesspetsar till
Chan-fø’%-väfnad gifva eleganta och behagliga
bal- och sällskapsdrägter, i hvilka de
mest vexlande idéer kunna bringas till
uttryck. Ett hel- eller halfskuret lif
af plysch eller atlas till en spetskjol
gör sig synnerligen elegant, och kräfver
den senare ringa spetsutstyrsel
exempelvis vid öfverkanten ett
Berthearrange-ment eller ett fichyartadt garnityr.
Särdeles använda för sällskapstoaletter äro
rikare tyger, försedda med särskildt
afpassade mönster för framvåden och ]if-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
