Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 11. Fredagen den 15 mars 1889 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med Iduns expeditlon är förenad Iduns uträttningsbyrå, hvilken gratis | r-\ i j Kl tiil billigaste pris och på bästa sätt utför alia möjliga uppdrag till tjens
verkställer alla uppköp åt Iduns abonnenter i landsorten samt för öfrigt | Ly U IN för Iduns ärade läsarinnor.
Våra barn.
En ypperlig leksak, billig oeh
varaktig, som barnen ej ledsna vid, vill jag
rekommendera åt Iduns läsekrets. Låt
förste bäste snickare förfärdiga några
dussin träklotsar af 7, 5 och 3
centimeters dimensioner, kanterna
rätvinkliga, men ej skarpa. Sålunda fås för
småttingarne ett byggnadsmateriel som
utan att trötta ständigt eggar och
belönar deras uppfinningsförmåga.
—e.
Bostaden.
Vackert blomsterbord. Jag hade en
god vän. Det var en gammal tall.
Under den hade jag min hängmatta,
der läste jag, der tänkte och der drömde
jag. En vacker dag var min tall borta.
Mig ovetande och otillfrågad föll den
för yxan. Något minne måste jag dock
ha af den. Jag sågade af toppen, tog
en bit med dess grenar, sågade den i
höjd med ett bord, tog en rund
bräd-skifva och spikade ofvanpå. Med grå
mossa och kottar klädde jag sedan hela
foten; satte en styf pappersremsa
omkring skifvan och klädde öfver denna
med mossa. Nu står min gamla tall
som ett rätt prydligt blomsterbord: starkt,
billigt, egendomligt och rigtigt vackert.
Hose Natli.
Handarbeten.
En billig och vacker resfilt. Om man
händelsevis har någon gammal kappa
eller annat plagg utaf plysch eller mjuk
doffel, som man ej mera begagnar,
klipper man deraf fyrkantiga lappar
samt virkar eller stickar lika stora
sådana utaf yllegarn i en eller flere
färger, allt efter behag, sätter en utaf
hvardera sorten sigzag, syr (om man så vill,
med filtstygn) eller virkar tillsammans
dessa. Blir både vacker, billig och
nästan lika på båda sidor samt lätt att
arbeta. Vill man heldre ha den
randig, kan man göra tafielvirkning i
krokar, så bredt man tycker, klipper
så ett mönster efter delta och lägger
på tyget för att få uddarne lika till
sammansättning, den ena in uti den
andra. Anna H.
En smakfull och ovanlig samt billig
bordduk kan fås utaf storblommig
cre-tonne (67 öre pr aln, enkel bredd),
hvars konturer, flere eller färre,
markeras med guldtråd (15 öre nystanet).
I kanten antingen en rätt gles spets
utaf det så moderna s. k. fiskgarnet (för
30 öre blir visst nog), eller endast en
virkad snodd häraf (ung. 8 maskor
uppslagna), kring hvilken en
glitter-vind-ning virats och nätt påsytts. 1
hörnen kan denna snodd sättas i trenne
öglor, eller ock tofsar med trädning af
glittertråd. Fås något öfver, kan man
i stil med duken få ett eller tvenne
öfverkast — en mindra fyrkant af
cre-tonne, markerad som ofvan, der
omkring en rätt bred, men skir spets af
fiskgarnet. Af ännu mindre bitar,
fasonvis afklippta, blir materiel att klistra
på tallrikar till de nu så moderna
väggprydnaderna. Hoi.
Toaletten.
Ett bepröfvadt medel mot röda och
kylda händer torde väl just nu, då vintern
tagit sig föt att på allvar visa tänderna,
vara välkommet för mången. Äfven för
de damer, hvilkas ömtåliga ansigtshud
tagit kylskada, kan det pä det
varmaste rekommenderas. Den välgörare,
som uppfunnit det nya medlet, är den
berömde pharmakologen vid
universitetet i Berlin, d:r Liebreich.
Förfaringssättet är följande: sedan händerna
grundligt tvättats med lätt skummande
(uppvispad) såplösning, väl afsköljts och
torkats så omsorgsfullt som möjligt,
ingnides handen, särskildt på den oftast
illa utsatta yttre sidan, med en liten
qvantitet lanolin, hvarpå öfverskottet
aflägsnas med en handduk. Lanoli-
nens obehagliga lukt — den beredes
som bekant af fårull — kan lätt
förbättras genom tillsats af litet vanilj
och rosenolja, som tillgår sålunda, att
man till 50 gram lanolin tillsätter ’/io
gram vanilj och en droppe rosenolja.
Hvaije apotekare kan i en
handvändning tillreda denna salva. Det nämda
inrifvandet af salvan sker på så sätt,
att lanolinen så fullständigt som
möjligt intränger i huden, och måste
upprepas omedelbart efter hvarje tvättning.
Ur handdukarne och tvätten i öfrigt
låter lanolinen lätt aflägsna sig.
La-nolinens gynsamma verkningar bero
tydligen deraf, att den eger förmågan
förena sig med vatten, hvarigenom den
ringa mängd fuktighet, som dock alltid
efter torkningen finnes qvar i huden,
upptages af lanolinen och händerna
öfverdragas med ett ringa, men för
luften ogenomträngligt lager af fett,
som skyddar för kyla och luftens
råhet. Händer, som sedan åratal varit
röda som hummerklor, ha genom ofvan
nämda förfarande återvunnit sin
ursprungliga färg, oeh till inrifning i
ansigtet har salvan äfvenså visat sig
synnerligen fördelaktig.
Hemfärgning.
Grä färg (enrisgrått). Enrisgrenar
med barr och bär kokas i 2 timmar,
hvarefter grenarna borttagas, spadet
silas och garnet kokas i lagen 1 |
timma, hvarpå det åter upptages. Nu
sättes till lagen 1 J à 2 ort grön vitriol
för hvarje ® garn, som skall färgas.
Så snart vitriolen smält, lägges garnet
åter i lagen, der det får ligga tilldess
denna är kall, hvarunder garnet
vändes ett par gånger. Derefter upptages
det och sköljes mycket väl i kallt vatten,
torkas, och är nu färdigt. På sådant
sådant sätt gifver man åt ylle en
vacker grå färg, som hvarken färgar ifrån
sig eller fäller, och äfven för linne
och bomull är denna färg med samma
fördel användbar. A. B.
Grankottbrunt på bomull. Till 5 U
garn tager man en half tunna
grankottar samt något björkbark;
gran-kottarne klyfvas itu och kokas tillika
med barken en bra lång stund,
hvarefter garnet lägges att koka 2 timmar,
får sedan ligga i färgen, tills det
kallnar, då det upptages, sköljes i byklut
och upphänges att torka. A. B.
Matlagning.
Laxpudding. 2 8 urvattnad,
finhackad lax, 6 äg?, 25 tum bruten grädde
och 12 tum mjölk, 5 tum rismjöl, 5
stötta skorpor, 5 skedblad skirdt smör,
socker och muskot efter smak; allt
detta sammanblandas väl, hälles i
dubbelsmord form, gräddas i ugn, serveras
med kräft- eller corinthsås. E—n.
Pirog (rysk rätt). En vanlig
smör-deg utkaflas tunnt och utskäres i tvänne
bottnar, den ena något större än den
andra. På den mindre bottnen lägges
först ett hvarf i mjölk, med något smör,
salt samt litet peppar, kokta risgryn;
derpå ett hvarf finhackade ägg;
vidare ett hvarf finhackadt kokt eller stekt
kött; så åter ägg och risgryn,
hvarefter den större bottnen lägges deröfver
och kanterna på de båda bottnarne
sammantryckas. Insattes i lagom varm
ugn att gräddas. Nina.
Enkel, men god chokoladcrème. J stop
mjölk och 4 ort chokolad kokas samt
sockras mycket starkt. 1 kaffekopp
maisenamjöl uppblandas i litet mjölk
och hälles i chokoladen som derefter
blott får ett hastigt uppkok. Slås
derpå i form, uppstjelpes och severas med
grädde. Nina,
Bakning".
Hushållsbullar. Tag 1 stop mjölk,
! ® godt, skiradt ister eller godt
bul-jongsflott och 5 ® mjöl. Man
inarbetar största delen af mjölet. När man
arbetat degen, så att den släpper han-
den, ilägger man 3 à,5 skedblad sirup,
6 stötta kardemummor och litet stött
kanel. När detta är inarbetadt, ihälles
105 gram pressjäst, som förut är
upplöst i mjölk hvari blifvit invispadt litet
af mjölet; sedan denna blandning är väl,
men varsamt in knådad, får degen stå och
jäsa 1 à 3 timmar. Sedan formar man med
tillhjelp af det återstående mjölet
degen till aflånga bullar, som sättas på
väl smorda plåtar för att ånyo jäsas
upp. (Detta sker bäst genom att ställa
plåtarne öfver en kokande vattengryta.)
Så snart de äro väl jästa, sättas de i
ugnen och gräddas. När de uttagas ur
ugnen, far man hastigt öfver bullarna
med en våt lapp; därigenom få de en
vacker glans.
Om man vill hafva skorpor af
bullarna böra de stå öfver natten och
sedan skäras i skifvor af 1 tums
tjocklek, hvilka klyfvas och sättas på
plåtar med den bruna sidan nedåt och
sättas i ugnen för att torka.
Får ej vara mer än ljusbruna.
Vira.
Griplunds herrskapsbröd. 1 ® väl
tvättadt smör, 36 ort socker,
potatismjöl. Kakorna uttagas med dricksglas
och vikas sedan ihop med hallonsylt
emellan. Äro mycket goda. Ulla.
Telje-kringlor. 5 8 mjöl, 8 ägg, |
stop grädde, 1 "8 socker, 25 ort smör.
2 ort hjorthornsi-alt. Kringlorna böra
öfverpenslas med ägghvita innan de
gräddas. Nina.
Efterrätter.
Ägghvitskaka. 1 stopp gräddmjölk,
8 lod socker samt litet rifven
bittermandel sättes på elden att koka. I en
del af mjölken upplöses 10 lod stärkelse,
hvilket tillsammans med 6 ägghvitor,
vispas uti den kokande mjölken.
Ägg-hvitorna vispas sist. Upphälles genast
i hålform att kallna i några timmar.
Serveras med sylt eller saftsås.
Herta.
Äggcrème. | ® katrinplommon kokas
i vatten. Spadet, som ej bör vara mera
än ett qvarter, afsilas och ställes att
kallna, hvarefter dertill hälles J qvarter
franskt vin och socker efter smak.
Tillsammans med 8 äggulor sättes
alltsammans på frisk eld att koka under flitig
vispning. Man fortfar att vispa crèinen
tills den är kall, då den slås öfver de
i en skål upplagda plommonen.
Herta.
Smörgåspudding med sviskon. 1 8
katrinplommon kokas, hvarefter kärnorna
uttagas. Hvetebrödsskifvor, på båda
sidor påbredda med urtvättadt smör,
läggas i en form, hvarftals med
plom-monnen, hvarefter 1 stop söt mjölk
och 5 hela, väl vispade ägg påhällas.
Gräddas i ej för stark värme. Serveras
med vanilj sås. Herta.
Husdjuren.
Hönsskötsel. I Iduns uppsats »att
anlägga en hönsgård» säges: »Men de äro
icke goda slagshöns och visa nästan
aldrig någon lust till ruggning. Derför
bör den, som håller italienska höns, skaffa
sig ett par höns, som rugga bra,
såsom Bramaputra eller Kochinkinahöns,
hvilka äro oöfverträffliga som
rugg-höns.» Med anledning häraf bör
anmärkas, att italienska höns rugga lika
som Brahmaputra-, Kochinkina- och
alla andra höns årligen göra, men rufva
det göra de icke gerna och icke heller
pålitligt, när de någon gång göra det.
Hönsens ruggning (d. v. s.
fjäderfällning och fjäderombyte) bör icke
förvexlas med deras rufning (utliggande
af ägg).
Det är icke allenast hos Eder
en dylik förvexling af orden
rufva och rugga förekommer; äfven
andra tidningar, som tillfälligtvis
skrifvit i hönsskötsel, hafva gjort
sig skyldiga dertill, men det bör
undvikas, ty det är missledande.
I öfrigt bör anmärkas, att
sittpin-narne aldrig böra anbringas
trappform-igt, utan alla vid samma höjd, annars
komma hönsen ej i ro om aftnarne,
utan kifvas och slåss om öfversta
pinnen. Såsom särdeles flitiga äggläggare
samt för sin skönhet och sitt muntra
väsende böra Hamburgerhönsen
rekommenderas, deras ägg äro visserligen
något små, men i stället lägga de flere
än någon annan hönsras, och vackrare
djur finnas icke, förnöjsammare och
trefligare ej heller. De äta ock minst
af alla höns, men fordra frihet och
utrymme. Hulda.
Slägt.
Svinslagt *. När svinet är styckadt,
nersaltas alla stycken med väl krossadt
salt och salpeter (man kan äfven
lägga dem i färdiggjord saltlake);
hufvudet klyfves itu, vattendras ett dygn,
derefter kokas det i en stor kittel med
några lagerbärsblad, en liten hand
kryddpeppar och salt. När det är
afsvalnade skrädes det väl, svålen frånskäres
nätt i större bitar för att kläda syltan
med. Allt sämre, kring öron, ögon
och tryne bortskäres väl (ätes gerna af
hönsen), derefter skäres syltan i små
tärningar, som sedan läggas i en
kastrull med ett qvarter vatten och en
nypa salt att väl genomvärmas. En
ren, tunn, men stark linreduk blötes
vatten och lägges öfver ett stenfat;
svålarne bredas nu ut derpå, och
sylt-bitarne istjelpas. Bäst är att göra ett
par syltor. — En tallrik med press på
sättes öfver, och det får stå öfver
natten, hvarefier syltan upplöses och
lägges i saltlake; kan länge gömmas.
Af spadet, hvari hufvudet kokat,
användes att förvälla korngryn (1—2 k:r)
till korf; iblandas när grynnen äro väl
svällda, (instött kryddpeppar och
finhackad stekt rödlök: om man så vill
äfven sirap och russin. Stoppas se’n
i de krokiga skinnen, och kokas så
korfvarne, blott några i sender, åter i
vatten och litet salt. Litet kokt rifven
lefver iblandas äfven.
Lungorna, hjertat m. m. finhackas
rått.; blandas sedan med | ä. 1 kanna
torra korngryn, stött stark- och
kryddpeppar, litet salt och salpeter; stoppas
sedan löst i de raka fjellstren och
förvaras i saltlake. Istret skäres i
tärningar, smältes vid sakta eld, tills det
blir klart, och uppsilas; litet finkrossadt
salt iröres då det är halfstelnade
Maria.
Hvarjehanda.
Ett säkert medel mot kackerlackor är
kejsargrönt (mycket giftigt). Ivöp för
10 öre i en färghandel och strö deraf
några gånger, så försvinna de snart.
Persiskt insektspulver är ock
mycket bra, men jag tror ej man dermed
kan utrota dem. Hanna.
Läkareråd.
50-àring Massage vore utan tvifvel det
bästa i detta fa!l, men, då sådan ej kan
erhållas, vilja vi råda eder att om nätterna
begagna vàtvärmande omslag öfver det sjuka
stället. Under dagens lopp bör ni ett par
gånger grundligt gnida in en mixtur af 2
delar kamferolja och 1 del bolmmisolja.
Agnes B. Vi skulle lättare hafva kunnat
besvara er fråga, om ni sagt oss, hur ni i öfrigt
befinner er. Ofta är bleksot orsaken — lider
ni deraf? Om så är förhållandet, äro
jern-medel, kraftig föda och stärkande lefnadssätt
i öfrigt på sin plats. Som ni ej nämner något
om smärtor eller andra obehag frän underlifvet,
så är det väl knappast sannolikt, att något
underlifslidande föreligger.
Efra frågar, hvad hon skall göra för att bli
mager, då det ej vill lyckas trots det, att bon
äter endast middag (?) och för öfrigt håller
»dietern. För den händelse »dieten» är den
rätta, så har ni i öfrigt att iakttaga följande.
Ni skall taga stark motion flere timmar
dagligen och sofva mindre än vanligt. Starka,
svettdritvande bad bidraga ock att understödja
kuren — om ni i öfrigt är frisk och tål vid
dylika.
» Ännu en beskrifning på svinslagt, som i
mycket torde komplettera och förtydliga den
nyligen meddelade, bör ej vara ovälkommen.
86
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
