Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 22. Fredagen den 31 maj 1889 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med Iduns expeditlon är förenad Iduns uträttningsbyrå, hvilken gratis i pv |INI "" billigaste pris och på bästa sätt utför alla möjliga uppdrag tllltjens
verkställer alla uppköp åt Iduns abonnenter I landsorten samt för öfrigt | Lf U IN för Iduns ärade läsarinnor.
drar det, jag befaller. Efter detta är ni mig
mer främmande än den som står längst från
mitt hjerta, och jag skall skänka er tillfälle
att föra ert usla ■— försvar.»
Hon fortsatte nedåt stranden med fasta steg
och hållning. Vrede tvekade; kunde något
vidare sägas henne med rimlig utsigt till
hörsamhet, medan hon var i denna
sinnesstämning? Men, medan han oviss lät sina ögon
fara omkring, fick han sigte på
trädgårdsdrängen, som på afstånd med den oförstäldaste för-
våning från rabatten fånstirrade emot dem ; och
han följde henne.
De gingo i tystnad framåt, en hvar på hvar
sin sida om vägen, liksom skydde de att komma
hvarandra allt för nära. När de kommit ned
till ångbåtsbryggan, vek Ruth af på
Waxholms-vägen, som skuggad af al och tall följde
vattnet framåt. De hörde våg efter våg i jemna
taktslag slå in öfver stenarne vid stranden;
en ångare gick bullrande förbi, så kom
svallsjön efter den och sköljde in i viken med ett
fräsande crescendo, aftog och tystnade. Plask
— plask — mätte vågorna på nytt ut tiden,
moment efter moment. Och på afstånd hörde
de en strandpipare skrika, flyttande från sten
till sten.
Dessa enkla naturljud verkade nästan
pinsamt på dem bägge i den spända ordlöshet,
med hvilken de vandrade vägen fram.
(Forts.)
För sommaren.
Såsom en särdeles praktisk och nyttig
sak måstå man beteckna den välkända
firman J. G. Hammars lampkök. Ingen
familj, som flyttar ut på sommarnöje,
borde underlåta att skaffa sig ett dylikt
lampkök. Lätt transportabla, lämpa
de sig synnerligen väl för utflykter i
det gröna. Tre Jt fyra olika storlekar
gifvas med en, två och tre lågor. De
båda mindre slagen äro förträffliga att
använda ej blott vid nyssnämda
utflykter, utan ock — det kunna vi af en
tvåårig erfarenhet intyga —
synnerligen lämpliga att användas i hem, der
man har små barn. Ett dylikt
lampkök tjenar nämligen ej blott som
kokapparat, utan utgör pä samma gång en
den allra färträflligaste och mest
lätt-skötta nattlampa. De större sorterna
ersätta nästan fullkomligt en mindre
kokspis. Lampköken måste ock i
förhållande till den stora nytta de göra
betecknas som synnerligen billiga.
Fru Maria H.
Hushållet.
Ättika, senap, soja och kryddor —
se der saker, som äro oumbärliga i
snart sagdt hvarje hem. Det mesta af
dylika varor, som hittills hos oss
användts, torde hafva ledt sitt ursprung
från utländsk fabrikation. Men
hvarför skola vi gå öfver ån efter vatten?
Numera tillverkas ju här hemma fullt
ut lika goda, ja delvis bättre varor af
detta slag, utan att derför betinga
högre priser. En firma, som i detta
afseende inlagt stora förtjenster oeh
fört i marknaden verkligen utmärkta
varor är Th. Winborg & C:i. Flere
husmödrar hafva bedt oss påpeka
godheten hos nämda firmas varor, desB
ättika, soja senap, biffstekssås, malda
kryddor m. m., och vi göra det så
mycket hellre, som vi sjelfva haft
tillfälle öfvertyga oss om det berättigade i
en sådan rekommendation.
Bostaden.
Pulveriserad pimsten i husmoderns
händer. Att pimstenstvål och
pim-stensbitar borttaga bläck- och
fruktfläckar från händerna, är nogsamt
bekant; men hvilken nytta husmodern
kan draga af pulveriserad pimsten (köpt
på apoteket eller i drogehandeln) är
just, hvad jag härmed ämnar påpeka.
Detta pulver har hjelpt mig i många
fall, der jag förut stått rådlös, och
kostar blott obetydligt; för 25 öre räcker
nämligen hos mig hela året om.
Brännare på lampor och fotogénkök
ser man i de flesta hem — äfven der
husmodern för öfrigt är ett mönster
af snygghet och ordentligbet — svarta
och fula, just derför, att frun ej vet,
hur man på lätt väg skall få bort
denna sotskorpa. Nå, man behöfver
bara fukta en yllelapp, doppa den i
några korn pulveriserad pimsten och
efter en liten stunds gnidning har sotet
försvunnit, och brännaren är blank som
guld. Oljehus, som af utsipprad
fotogén blifvit gula, skuras ögonblickligen
fina genom pimsten; äfven bruna fläckar
på lampglasen gifva vika for detta
ypperliga pulver.
Vid vår- och höst-general-diskningen
af köksporslinet hjelper det ofta bra
litet att begagna het sodalut och såpa,
och i trots af all borstning stanna gula
smutsränder och, som man tror,
inbrända ställen qvar. Vid första
försöket att dervidlag använda
pulveriserad pimsten kom jag till ett glänsande
resultat; allt det inbitna dammet
mellan fasonerna, som förargat mig i så
många år, gick äfven genast bort.
Bläckfläckar på elfenbenspennskaft
och -pappersknifvar samt fläckar på
alla sdrters metaller kunna gnidas bort
med tillhjelp af pimstenspulver; men
fastän pulvret är temligen fint, gör det
dock repor på finare metaller, der jag
blott använder det, då det gäller
verkliga fläckar af sot, rost eller dylikt;
till blankskurning har man ju så många
andra utmärkta enkla msdel.
Stenia.
För att blända fönsterrutor begagnar
man i allmänhet krita, upprörd i
vatten, men detta har den olägenheten,
att kritan faller af när solstrålarne
bränna på fönstret. Långt bättre är
att härtill använda karlsbadersalt,
upplöst i bajerskt öl; det sitter fastare och
är långt vackrare, i det saltkristallerna
gifva rutan utseende af att vara frusen
och betäckt med de präktigaste
isblommor. Dana.
Hemfårg,ning\
En svart ylleklädning, som blifvit
fläckig och grå, kan genom att färgas på
följande sätt, åter blifva liksom ny.
Lake kokas på enris; i denna blandas
35 ort bresilja. Tyget kokas derpå i
denna blandning en stund samt sköljes
sedan i ren enrislake, hvarefter det
strykes, medan det ännu är
någorlunda fuktigt. Strykningen försiggår
på afvigsidan. — Tyget färgar ej från
sig. Lalage.
Handarbeten.
Treflig stickning, passande till dukar,
stolöfverkast och dylikt. Första hvarfvet.
2 räta maskor, 1 hank, 1 rät m., 2 m.
tagas ihop, 1 afvig m., 2 m. tagas
ibop, 1 rät m., 1 hank, 1 rät m , 1
hank, 1 r. m., 2 m. tages ihop, 1 afvigm.,
2 m. tages ihop, 1 rät m., 1 hank. Andra
hvarfvet. 2 räta m., 1 hank, 1 rät m.,
2 m. tages ihop, 1 afvig m., 2 m. tages
ihop, 1 rät m„ 1 afvig m„ 1 rät m.,
2 m. tages ihop, 1 afvig m, 2 m.
tages ihop, 1 rät m., 1 hank. Tredje
hvarfvet. 2 räta m., 1 hank, 1 rät m,,
1 hank, 2 m. tages ihop, 1 afvig m.,
2 m. tages ihop, 1 afvig m., 2 m.
tages ihop, 1 afvig m., 2 m. tages
ihop, 1 hank, 1 rät m., 1 hank.
Fjerde hvarfvet. 2 räta m., 1 hank, 3 räta
m., 1 hank, 2 m. tages ihop, 3 räta
m-, 1 afvig ra., 3 m. tages ihop, 1
hank, 3 räta m., 1 hank. Femte
hvarfvet. 2 räta m., 1 hank, 5 räta m., 1
hank, 3 m. tages ihop, 1 hank, 5 räta
m., 1 hank. Sjette hvarfvet lika med
första, sjunde med andrao. s. v. Emellan
hvaije hvarf stickas ett hvarf afviga
maskor. Dana.
Matlagning".
Äppelmos året om utan den farliga
salicylsyran. Köp Amerikanska äpplen
skurna i ringar, lägg dem några
timmar i vatten, skölj väl med en visp,
och koka uti litet vatten socker och
vin. Då det är nästan kokt, röres
med en stålvisp, att moset blir som
af färska äpplen. Kan användas till
tårtor och kakor och fullkomligt som
af färska äpplen. Stassan.
Barnbalstårta. Tag 4 ägg, 2
the-koppar socker, som vispas tills det
höjt sig. 2 thekoppar mjöl, 1 d:o
grädde, vispad till skum, 3 theskedar
jästpulver, blandadt i mjölet. 2
matskedar smör. 10 bottnar gräddas,
äppelmos eller sylt lägges emellan.
Ofver-vispas med grädde, deri några skifvor
gelatin upplösts, samt socker och
garneras med sylt. Häraf bli 2:ne tårtor
för 25 personer. Stassan.
Falsk sparris. Odla under sommaren
s. k. sockerrötter, svartrötter eller
scor-zoner, som äro svarta, fingerstjocka och
jemtjocka rötter. Skrapa dem och
kasta dem i vatten med litet ättika uti,
ty annars svartna de. Kokas och ätas
som sparris med något litet smör &
socker i spadet. Kan äfven användas
till sparrisomlett. Stassan.
Drycker.
Läskedryck af apelsinskal. Tag
apelsinskal, bortskär allt hvitt och lägg
det gula uti kornbränvin, som bör stå
öfver skalen. Står öfvertäckt i 6
veckor. Spriten afbälles och utgör nu
en stark essence.
| k:a kokt vatten bör kallna, då 1
& hvitt socker, 3 ort citronsyra och
ett spetsglas af essencen dithälles,
hvarefter ihälles vatten efter smak.
Stassan.
Hvarjehanda.
Blekning af linne. 11 skålp.
klorkalk upplöses i ljumt vatten och silas
två gånger genom
entränningshanddu-kar, så att intet grums kommer med.
Silas i träkärl, och så mycket vatten
påspädes, att det blir 10 kannor; skall
vara ljumt då garnet ilägges. Härtill
tages 10 skålp. garn eller väf, som legat
i vatten öfver natten och är väl
ur-vridet; får ligga 10 à 12 timmar,
under hvilken tid godset vändes ofta.
Så fort man ser, att kalken sjunkit,
vändes det för att blifva jemnt blekt.
Vrides sedan upp och sköljes väl i
mycket vatten, t.j o. m. i flere, om
man ej kan komma till rinnande
vatten. Sedan får det ligga i vatten öfver
natten och kokas i sodalut (1 .skålp.
soda till 15 kannor vatten) och ånyo
sköljas väl samt läggas på en byk, om
dertill är tillfälle, i annat fall får det
lig^a i vatten ett par dagar. Ar det
t. ex. köpt väf som skall blekas, bör
den lakas eller måste man åtminstone
slå kokande vatten på den för att få
bort all olja, som finnes i väfnader,
hvilka tillverkas vid fabrikerna.
Frida K N.
Att från duktyg borttaga rödvinsfläckar.
Fläckarna bestrykas först med
bomolja och gnidas med fingret, hvarefter
duktyget under 2 timmar lägges till
blekning i solen. Härpå tvättas
fläckarna först i kallt, derpå i varmt
såp-vatten, hvarefter det lakas som
vanligt och fläckarne skola försvinna.
Frida N. N.
Ait skära fogel. Vingbenen samt
låren frånskäras och styckas;
bröstköttet lossas försigtigt från benet och
skäres i vackra fingersbreda bitar, som
läggas i en stjerna ofvanpå. Har det
varit två foglar, ser detta synnerligen
bra ut. Frida N. N.
Läkareråd.
A. M. M—in. 1) och 2) Om ni har lungsot,
kan ej utan undersökning afgöras. I alla
händelser har ni symptom af blodbrist och
nervsvaghet. Vänd er med första till läkare —
om ni ej redan gjort det. En längre tids
hvila torde emellertid vara ett oeftergifligt
vilkor, för att ni skall bli bättre. 3) Se Iduns
annonsafdelning. 4) Det är åtminstone högst
osannolikt. 5) Ja, men ni torde först behöfva
stärkas med andra bad. Har ni ej tillfälle
att i sommar undergå en badkur?
Prenumerant 1889. Dä ni i öfrigt känner
er frisk och numera ej har några symptom
deraf, sä behöfver ni ej alls oroa er, för sä
vidt ni ej pä nytt utsätter er för det samma.
Bada i sommar kalla bad, tag god motion och
var i öfrigt vid godt mod. — Nej, det vore
alldeles bortkastade pengar att skafla er denna,
som ej är annat än humbug.
Hilda. 1) Nej, om ni blott är försigtig.
2) Ja. 3) Nej.
? ? ? 1) Alla starkare medel, som medföra
hastig verkan, äro ej ofarliga och kräfva
derför försigtighet, hvarför man gör klokast i,
att ej sjelf företaga dylik behandling. Se^i
öfrigt svar till Ingeborg i n:r ID. 2) Ett
så-dant medel är jern. Drick morgon och afton
ett halft dricksglas Karlstads jernvatten.
L. S. Är snufvan tillfällig, eller har ni
haft den längre tid? I förra fallet gär den
nog öfver af sig sjelf; genom användning af
ett »luktmedel» af 10 delar karbolsyra, 10
delar alkohol och 5 delar ammoniak torde ni ock
få någon lindring. I senare fallet fordras längre
behandling (med insprutningar, toucheringar,
etc.), helst af specialist. — Skaffa er Roséns
bröstdroppar och tag af dem en half tesked
ett par gånger dagligen.
Otålig. Medlet användes i dosis af högst
5 milligram för hvarje gång. Vi anse det
absolut orätt af er att på egen band
experimentera med ett så farligt medel. — Har ni
ej tillfälle att undergå en brunns- och badkur,
t. ex. i Ronneby?
A. T. Ingnid tre gånger dagligen såpsprit
(1 del grönsåpa på 2 delar concentrerad sprit);
använd på nätterna en salfva af 1 del borax.
1 del hvitt prætipital, 10 delar lanolin. Blir
retningen för stark, användes under någon
tid blott salfvan. Behandlingen måste
fortsättas länge.
Ester. Se svar till A. T. här ofvan!
29-årig flicka. 1) Begagna morgon och
afton sköljningar med ljumt vatten. 2)
Omöjligt att bestämma glasögonnummer utan
undersökning. B) Nej. 4) Finnes det någon
möjlighet för er att i sommar undergå lämplig
badbehandling, så bör ni ej underlåta det.
Med blott medicin uträttas bär vid lag föga;
deremot torde ni genom hvila, ombyte af
luft och en förständig bad- och brunnskur
kunna bli betydligt förbättrad. 5) Kan ej
säkert afgöras utan undersökning; sannolikt
synes oss vara, att ni ej lider af denna sjukdom.
X. 16. Den Mitcheirska kuren är ett slags
gödningskur. I de flesta fall isoleras
patienterna och få ligga till sängs dygnet om,
under det att de på bestämda tider få intaga
bestämda qvantiteter föda i stigaude mängd.
Äfven kombineras kuren gerna med massage,
ofta äfven med elektrisk behandling. I
mindre svåra fall modifieras kuren. Att närmare
ingå i dennas detaljer skulle ej tjena mycket
till, emedan kuren i alla händelser måste
ledas och öfvervakas af läkare. Blott läkare
kan dess utom afgöra, för hvilka fall den
lämpar sig. D:r —d.
Breflåda.
Gerda N—n. Icke illa, i all synnerhet om
åldersuppgiften är tillförlitlig. Vi såge helst,
att den unga författarinnan för oss enskildt
upptjåfve sitt namn, hvilket naturligtvis
stannade hos Redaktionen. Vi skulle sedan med
nöje meddela hennes lilla poem.
>En af Iduns prenumeranter» frågar, hvarför
-den till helärsprenumeranter utlofvade
mode-journalen» uteblir. Vi veta alls icke,
hvarifrån den ärade brefskrifvaren lätt
föreställningen, att någon modejournal skulle följa
Idun. Vi ha aldrig utlofvat nSgot fådant
Att det lilla otjenliga, månadtliga bihanget,
190
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
