Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 24. Fredagen den 14 juni 1889 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med Iduns expeditlon är förenad Iduns uträttnlngsbyrå, hvilken gratis i i i hl tlil billigaste pris och pà bästa sätt utför alia möjliga uppdrag tllltjens
verkställer alla uppköp åt Iduns abonnenter 1 landsorten samt för öfrigt I L/ U IN för Iduns ärade läsarinnor.
Handarbeten.
När du går ut och plockar
blommor bör du ha en liten vacker korg
att sätta dem i. Du kan virka dig
en sådan af groft bomullsgarn, fläta
igenom den med fin ståltråd, så att
den får vacker fason, doppa den i lim
eller stearin och strö öfver den med
bronspulver, då den är halftorr. Sedan
sättes ett litet fat med vatten i den
och blommorna ordnas deri. M.
Klädedrägten.
Medel mot mal. Ett säkert sådant
är att bestänka kläderna med
terpentin-sprit och sedan sy in pelsverket i linne.
M.
Toaletten.
Blomsterextrakt. Kronblad af
doftande blommor, såsom rosor, jasminer,
nejlikor, löfkojor m. fl. afplockas,
beströs med fint salt och nedlägges
hvarftals mellan bomullskardor, doppade i
fin matolja, i en glasburk.
Ofverbin-des sedan med oxblåsa och ställes i
solen tre veckor, hvarefter oljan
pressas ur bomullen. It.
Pomada, som är särdeles bra för den,
hvare hår faller af eller böljar gråna.
Omkring | liter väl skirad färsk märg
röres, tills den kallnar. När den
börjar stelna, iröres för 10 öre kinabark
samt några droppar Perubalsain. Denna
pomada håller sig flere år utan att
härskna. Teff.
Ett lika välgörande som enkelt medel
mot en del hudutslag är att alltid tvätta
sig med kokt, kallt vatten. Teff.
Matlagning".
Oxstek blifver särdeles mör oeh
saftig om, sedan den blifvit brynt, hela
grytan med look på ställes i en varm
ugn, der den får stå tills steken blir
färdig. Teff.
Kalflefver, stekt som biff. Lefvern
skäres i lagom tjocka skifvor, som
beströs med salt och peppar och läggas
på ett fat. Sedan de legat en stund,
stekas de som bifi med lök. Teff.
Tarflig risgrynskaka. Då äggen äro
dyra, kan man ändock, utan ’sådana,
tillaga en god kaka på följande sätt.
\ kanna oskummad mjölk, 1 kaffekopp
med risgryn och en matsked sirup
samt, om man så vill, litet hackad
mandel. Formen smörjes med smör,
hvarefter mjölken, grynen och sirupen
ihällas och väl omröras och derpå
insattes formen i ugnen. Innehållet
omröres en gång under gräddningen, att
ej grynen må stanna på bottnen.
Sirupen gör kakan lös och ger smak af
ägg. En billig rätt för den, som ej
alltid har godt om pengar.
Lalage.
Att koka god grönsoppa hvilken tid
som helst under vintern. Halfmogna
spritärter utspritas, späda morötter,
röda, hvita och gula, palsternackor,
persiljerötter, små blomkålsklyftor
sönderskäras så små som ärterna; slå allt
samman i kokande vatten samt 3 II 4
ort smör, uppkokas hastigt, uppöses
sedan i små burkar (hummerburkar),
påhälles litet spad med socker uti.
Lödas sedan igen och kokas i en
vattengryta en half timma eller mera
efter burkarnes storlek. Förvaras
sedan så länge som helst, blott burkarne
äro täta. Vid behof användes sedan
en burk i sänder och persilja tillsättes.
Har man då litet buljong får man en
mycket god grönsoppa.
Jemtländsha.
Strömming på olika sätt. 1) Grafvad
strömming. Den fläkes varsamt samt
skiun och ryggben borttagas. Sedan
lägges den uti litet ättika och vatten,
tills den är lös och hvit uti köttet, då
den upptages utan att tvättas. En lag
göres af ättika och socker samt litet
dill, som hälles öfver strömmingen.
Bör stå ett par timmar innan den
serveras till smörgåsbord.
2) Strömming som sardiner. En låda
insättes i någorlunda varm ugn med
ett stycke smör uti; då det smält,
dii-lägges strömmingen, med ryggen upp,
och saltas litet derpå samt insättes i
ugnen. Skulle den se torr ut,
ditläg-ges mera smör. Användes till
smörgåsbord.
3) Strömming som anjovis. Till 20
® små strömming (sora ej tvättas, men
innanmätet urtages) tages 3 ort
nejlikor, 3 ort ingefära, l-§ ort sandel, 6
ort starkpeppar, 6 ort kryddpeppar, 3
ort spansk humle (köpes på apoteket),
3 ort lagerblad, 1 "8 socker samt 3 ®
salt. Kryddorna krossas och läggas
hvarftals med strömmingen, men
underst och öfverst kryddor. Bör stå i
sex veckor innan den användes.
Ebba.
Bakning-.
Skånska limpor. Tidigt på
morgonen uppkokas 8 liter vatten och
hälles kokhett på sammalet rågmjöl,
hvarefter degen piskas och genomarbetas
med ett roder under minst en timmes
tid. Derefter står degen öfverhöljd
till qvällen. Då arbetas i degen mera
mjöl, så att den blir mycket hård, samt
50 gram uppgjord pressjäst och lika
mycket surdeg. Sedan får degen stå
och jäsa till följande morgon, då den
arbetas mycket, först i baktråget och
sedan på bakskifvan. Då den åter
jäst upp, bakas stora kakor, som sättas
i varm ugn, då de äro uppjästa, och
få stå der i 2 timmar, hvarefter de
uttagas, öfverstrykas med varmt
vatten och läggas mellan linne. Vill man
ha limporna riktigt goda, uppkokas 1
liter sirup med -| liter kummin, som
ställes att nästan kallna, och arbetas i
degen, innan man bakar ut kakorna.
Obs. Degen måste vara mycket hård
och arbetas mycket, eljes blir brödet
ej bra. M.
Drycker.
Enbärsdricka kan på följande sätt
erhållas äfven i ett stadshushåll. 5 liter
krossade enbär läggas i en stenkruka,
derpå hälles lika mycket vatten (helst
destilleradt). Då detta stått två dagar,
hälles massan att rinna genom en
handduk. Lagen bör ytterligare två gånger
rinna genom bären. Derefter tagas
nya 5 liter vatten, hvilka likaledes tre
gånger få rinna genom bären. Detta
tillika med den förra lagen kokas i 2
timmar, hälles sedan i en stenkruka
att kallna och, när den är ljum,
tillsattes för 5 öre pressjäst. Efter ett
dygn hälles drickat i ett nytt kärl, så
att ej bottensatsen medföljer, hvarefter
det slås på buteljer. Kan användas
efter åtta dagar. Teff.
Smultronpunsch. En kanna vackra
och väl mogna smultron hälles i ett
större glas- eller väl glaseradt stenkärl,
derpå hälles 1 kanna fin och god arrak,
hvilket får stå några dagar tills bären
bli hvita. Bären få icke sönderstötas,
och kärlet täckes väl, så att ej arraken
förlorar sin kraft. Derefter kramas
bären, litet om sender, försigtigt genom
en grof linneduk, så att allt det
flytande blir for sig. Under tiden
uppkokas 1 kanna vatten, hvari upplöses
4 il 5 8 fint socker. Sedan blandar
man arraken och sockerlagen
tillsammans, hvarefter punschen är färdig.
Hallonpunsch göres på samma sätt.
X.
Efterrätter.
Mandeltårta. 9 ägg-gulor röras
tillsammans med 57 ort socker, tills
massan blir hvit. Derefter inblandas 28
ort potatismjöl, något både söt och
bitter mandel. Till sist vispas
ägg-hvitorna till skum och blandas i det
öfriga. Formen, i hvilken den gräd-
das, smöijes med smör och beströs
med rifvebröd af skorpor. Gräddas på
|- timme. Denna tårta blifver särdeles
god och misslyckas aldrig.
Lalage.
Mannagrynskaka. 4 ägg vispas väl
tillsamman med en tekopp strösocker,
derefter ihälles en tekopp torra
mannagryn. Häraf gräddas två bottnar i en
väl smord pannkakslagg; äppelmos
eller annan sylt lägges sedan mellan
bottnarna. (Särskildt lämplig härtill är
rabarbersylt.) Serveras med vispad
grädde. Teff.
Rabarbersylt. Till 1 kgr. skalad och
sönderskuren rabarber tages f kgr
socker, syltas som annan sylt och håller
sig särdeles bra. Teff.
Rabarberkompott. 1 kgr skalad och
sönderskuren rabarber, ^ kgr socker
och litet vatten kokas en timme,
hälles derefter på varma buteljer, som
genast korkas och hartsas. Serveras med
vispad grädde eller kokas till kräm.
Försöken detta en gång, och I skolen
ej försumma att skaffa det bland
vinterförråden. Teff.
För sommaren.
Då jag en dag på sommaren kom
på besök till en bekant, fann jag henne
sysselsatt med sopprötters skärning till
inkok för vintern. Detta fann jag
efterföljansvärdt oeh vill derför meddela
tillvägagåendet I små burkar, lagom
till en soppanrättning, lades små
spri-tade ärter, fint skurna palsternackor,
morötter, något purjolök och selleri,
blomkål och persilja. Härpå slogs
vatten ocb burkarne öfverbundos
omsorgsfullt med en linnelapp och ytterst
oxblåsa. Sedan sattes de ner i en
kastrull med kallt vatten och hö, för att
skydda dem för stötar emot hvarandra,
och fingo så koka en half timma. Vill
man sedan i största hast ha färdig en
S:t Juliennesoppa utaf buljong, Cibils
eller annar köttextrakt, så äro ju äfven
rötterna färdigkokta. Utilis.
Svampsallad. Alla ätliga svampar
duga härtill. De små, såsom
nejlik-svampen, begagnas hela som de äro,
de större skäras i bitar. När de äro
rensade och sköljda, förvällas de,
läggas på linne att afrinna, hvarefter de
nedläggas uti en burk, öfverhällas med
uppkokt ättika, tillsatt med spansk
peppar, lagerbärsblad och något
mu-skottblomma. Utilis.
Fönsterträdg-ården.
Vill du ha dina rosor att blomma
rikt, så vattna dem dagligen med
tvättvatten (tvålvatten) oeh någon gäng
med vatten, hvari man tvättat färskt
kött eller fisk. M.
Tvätten.
Alt tvätta kulört ylle. I varmt
vatten vispas såpa till en ej för stark
lut. Detta kokas upp och lemnas
sedan att kallna till 26 ä 28 grader.
Häri kunna tvättas kulörta
klädningar, möbeltyg, dukar m. m. Det
tvättade bör sköljas i vatten af samma
värmegrad. Teff.
Ett sätt att tvätta, som inbesparar
mycket arbete. Till 50 liter vatten
tagas 850 gram såpa, 2 matskedar
ammoniak och 1 matsked terpentin, som
vispas 1 kokhett vatten. Kläderna,
som förut legat i kallt vatten,
uppvridas och läggas i luten, ligga väl
öfverhöljda och tvättas i samma lut.
Kunna derefter bykas på vanligt sätt.
M.
Hvarjehanda.
Att polera blecksaker. Blecksaker
poleras på flere sätt. Att, sedan de
först tvättats väl rena antingen i
sodalut eller blott varmt vatten, och
derefter torkats, då öfvergnida dem med
en klufven rå potatis, som doppats i
fin sand, ger mycket godt resultat.
Man måste ofta skära bort det redan
begagnade pä potatisen samt gnida väl
och taga ny potatis, då den gamla är
otjenlig. — Flere andra sätt finnas,
men vill jag blott nämna ett, som min
lilla hjelpreda skall få äran utaf, ty
det var just hon, som härförleden tog
och försökte, om ej stearinolja och
wienerkalk skulle duga till bleck såväl
som till messing. Resultatet blef, minst
sagdt, »glänsande». En yllelapp doppas
i oljan, och då man gnidit blankt, tas
en ny lapp, 6om, doppad i
wienerkal-ken, ger en sista afputsning.
Ebon-Hoi.
Läkareråd.
Viola. 1) Bättre att dä ej alls använda
sköljning. 2) Ja, om de ej äro för heta. 3)
Nej, detta är oskadligt. Ljumt vatten
lämpligast.
Sigyn. Troligen ej mycket att göra mot
detta. Använd emellertid den behandling,
som finnes angifven i svar till A. T. in:r 22.
Carolim H. a) Gnidningar med
citronskif-vor, fuktningar med ättika, ammoniak, eau
de cologne etc. hindra för tillfället, b) För
detta kunna åtminstone vi ej gifva er något
råd. c) Varma kompresser, flitigt vexlade.
Flicka. Använd regelbundet och läDgre tid
den behandling, som föreskrifves för Vera i
n:r 7. I allmänhet äro utsigterna sämre, då
det påverkas af psykiska inflytanden.
D:r —d.
Frågor.
N:r 1 14. Härmed frågas, om någon vill
lemna redogörelse för, hur en fotvandring skall
ställas? Hur många deltagerskor hör det
vara och huru drägt och bagage ? Hur många
mil bör man gå om dagen?
Vivan, Helsingborg.
N:r 115. En ung fru, som tycker mycket
oui sin snälla man och gerna vill, att han
skall ha god och bra mat utan att det allt
för myckel tager på hans små inkomster,
frågar, om någon erfaren husmoder ville gifva
henne några råd och sätta upp en matsedel
för en vecka på god, närande, omvexlande
och billig föda? Tack på förhand!
Fredrika.
N:r 116. Vill någon af Iduns läsarinnor
ge en landtfiicka ett godt råd, hur hon sjelf
skall kunna förfärdiga en treflig och billig
nattsäck eller resväska, stor nog att rymma
en klädning, 1 par skor och strumpor samt
litet linne, vore hon mycket tacksam.
Jolianna.
N:r I 17. Kan någon af Iduns många
läsarinnor uppgifva något vackert mönster till
förmaksmatta; hurudant garn bör dertill
användas? Svar emotses med stor tacksamhet
a? Alma.
N:r I 18. Finnes någon af Iduns
läsarinnor i hufvudstaden, som vill underrätta
mig, hvad en person, som bar i uppdrag att
efterse silfver, linne o. d., har i lön?
Tacksam.
N:r 119. Frida N. N.l Hvar finnas de
fabriker som mottaga yllelump samt ull och
till jemförelsevis lågt pris tillverka tyg och
filtar deraf? Pimumcrant af Idun. Småland.
N:r 120. Om någon af Iduns läsurinnor
har kännedom om sättet att borttaga
lapis-fläekar på linne utan att linnet går sönder
efter borttagandet, vore undertecknad mycket
tacksam. X. Y. Z.
N:r 121. Prenumerant af Idun frågar
härmed Kakel, hvar den s. k. lutsten köpes som
sxall användas till säpkokning, hvilkens
recept finnes i Idun 1 februari?
fcjauiina prenumerant frågar Frida N. K-,
hvar fabriken linnes, som förfärdigar rofteltyg
utaf yllelump ? S.
N:r 122. Kan och vill någon af Iduns
läsarinnor lära mig tillverka maltextract ?
Äfvenså anisettlikör? Vesta.
N:r 123. Vill någon af Iduns läsarinnor
upplysa en obemedlad, hvar man pä kortaste
tid skulle få lära sig fotögratikonsten med
möjligast ringa kostnader? Dalbo.
li:r 124. Skulle någon af Iduns läsarinnor
vilja lemna en fullständig beskrifning på
virkning af ett slädnät för en häst. Meningen är
ett slädnät i stjerufason, hvarföre önskas
uppgift på, huru många stjernor som behöfvas,
om dertill begagnas tråd eller garn, och af
hvilket nummer, samt om sista hvarfvet på
stjernorna bör vara af rödt garn. Tilly.
N:r 125. Vill någon i nästa nummer säga,
tur man skall utrota myror i trädgårdar och
skafferier? Hilda.
N:r 126. Finnes det någon af Iduns
läsarinnor, som bor på en plats, lämplig för en
privat skola, och som i så fall kanske ville
lemna upplysuing härom? ^ Sigrid.
N:r 127." En ung enka, som några
månader måste uppehålla sig i Stockholm, önskar
bli billigt inackorderad i ett trefligt, hem.
Hon vore derför tacksam om någon ville gifva
henne ett råd, hur detta låter sig göra, samt
hur man billigast, ej allt. för tarfligt, kan
lefva der ? Sculc.
Breflåda.
Channåh. Vi äro ej obenägna för eder
novell, hvilken tilltalar oss ganska mycket. Den
lär emellertid, om vi skola använda den,
vänta en tid, då tills vidare
loljetongsafdel-ningen är upptagen,
i H. F. Svaret framgår af dagens n:r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
