- Project Runeberg -  Idun : Praktisk veckotidning för qvinnan och hemmet / 1889 /
289

(1887)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 34. Fredagen den 23 augusti 1889 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 34.

Fredagen den 23 augusti 1889.

2:dra årg.

Byrå:

Klarabergsgatan 54, en tr.
Annonspris:

25 öre pr petitrad (= 10 stafvelser).

Tidningen kostar
endast 1 krona för qvartalet.

postarvodet inberäknadt.
Ingen lösnummerförsäljning.

Redaktör och utgifvare:
FRITHIOF HELLBERG.

Träffas å byrån kl. 10—11.
Allrr,. Telef. 61 47.

■Utgifningstid:

hvarje helgfri fredag.
Infaller helgdag på fredagen,
utgifves tidningen näst föreg, eller
nästfölj. söckendag.

Prenumeration sker

I landsorten: å postanstalterna.
I Stockholm: hos redaktionen, å
Stadspostens hufvndkontor, i boklådorna
samt ä tidningskontoren

Se denna mor i huslig krets,
som vet sitt sanna kall bevaka,
fullt med den ärelust tillfreds
att vara värdig mor och maka.

Se, ordning, mildhet, treflighet
med blomster hennes fotspår hölja,
och heder, kärlek, tacksamhet
dess lefnad och dess minne följa.

Anna Maria Lenngren.

Små funderingar.

Af Hoi.

åland dagens brännande frågor finna vi
i främsta ledet den om bildade flickors
egnande åt barnavården. Men for att denna
grundidé, väckt till lif genom Aves utmärkta
uppsats, ej skall dö redan i sin linda,
fordras en god handräckning af fruarna sjelfva.
Ty hvad var det väl, som i forna tider gjorde
guvernantens lott så pinsam och sorglig, om
icke detta att hon blef behandlad som ett
slags »ting» och räknades for något litet
mera än pigan, men oändligt mycket mindre
än familjemedlemmarne sjelfva 1

Gjorde, säga vi, ty i vår humana och
bildningsuppskattande tid är detta väl, vilja
vi hoppas, endast en tradition. Dock,
hvarför påpekas det ständigt i annonserna detta,
att ej på lön, men väl på ett i allo vänligt
bemötande afseende fästes? Behöfs detta?
Går gengångaren från fordom igen här och
der?

Ja, mina ärade fruar, nu kommer det blott
an på eder, att ej den redan räckta handen
skall dragas till baka! Räcken derför ej
endast fingerspetsarne åt den unga flicka, som
vill vårda edra barn — gif henne hela
handen — ja, hvarför icke — famnen! Betrakta
henne som eder egen dotter, hjelp och
uppmuntra henne, då kraft, mod och tålamod
svika, ty det skola de göra, ofta, mycket ofta
till och med. Ty den unga barnavårdarinnan
är, oaktadt bildac} vid kanske 7- à 8-klassigt
läroverk, i främsta rummet menniska, ack,
glömmen ej detta, blott en svag menniska
och ej, som ni, moder, en moder, som
kärleken gjort stark! Visen I tålamod med henne,
om hennes förmåga i förstone ej går jemna
steg mèd hennes goda vilja, så skall äfvén
hon, genom det goda exemplets stärkande

makt, snart lära sig kraft oeh tålamod! Då
skall hon foiigå på den bana hon valt, genom
sitt exempel uppmuntra andra dertill, hon
skall ej träda till baka, oaktadt det kanske
blott var känslornas svall, ögonblickets
impuls, en hjertats goda vilja, som tvungo henne
in på den nya och hittills af flickor i hennes
stånd obeträdda vägen.

Saken är visst icke minst svår for eder,
ty äfven härvidlag fordras ett obegränsadt
förstånd samt först och sist kärlek och
tålamod. Och glömmen aldrig, att den unga
flickan är icke endast menniska, utan
väg-bryterska, och om I, mina fruar, gören henne
denna väg allt för tung och svår, så bären
I, I och inga andra, ansvaret derför, om hon,

trött oeh modlös, vänder till baka!

* *

*



Andra frågan, af Elsa behandlad i »En
nutidskonkurrens», har jag äfven funderat
litet smått öfver, och jag har kommit till det
resultat, att det icke endast är de mer eller
mindre förmögna flickorna, som göra orätt i
detta »guvernantssökande». Nej, hvar och
en till denna plats inkompetent person, vare
sig rik eller fattig, är det, som härmed
begår ett fel. Ty det måste väl medgifvas,
att bland de många guvernantssökande
finnas ej så få inom bildningens område rätt
tvifvelaktiga existenser — oeh detta såväl
mindre som mera bemedlade — (jag vet
en dylik sökande, som ej ens rätt stafvat
adressorten i ansökningsbrefvet, som vimlade
af staffel).

Och det är detta tror jag, som är
anledning till den hårda konkurrensen, att alla,
alla vilja blifva guvernanter.

Nej, ville blott de egna sig åt
undervisningen, som egde verklig inre och drifvande

lust dertill, så vore visst icke »konkurrensen»
farlig — ty det sägs ju till och med inom
handelsverlden, att verkligt goda
konkurrenter äro de minst farliga, men att de, som
hafva dåliga varor och så till på köpet
utbjuda dessa till underpris — de äro
verkliga parasiter. Så ock i undervisningsfrågan.
Alla de, som egna sig bäråt, utan vare sig
fullgoda kunskaper, godt sätt att undervisa
eller håg oeh lust dertill — dessa äro
parasiterna härvidlag, vare sig de nu
härstamma från slott eller koja.

Ännu en sak skulle jag vilja i denna
fråga påpeka, och det är, att alla
guvernanter borde ha ungefar lika hög taxa och taga
ordentligt betaldt för sitt arbete.

Allt skulle då kunna sammanfattas i dessa
tvänne ord: kompetens och sjelfuppskaitning
(märk: ej o/verskattning).

Men alla de många andra, frågen I.

Jo, nu då »banan är förklarad öppen för
allmän trafik», så tycker jag verkligen, att
vägen ligger fullkomligt klar. Alla de
misslyckade guvernanterna skola blifva — ja,
sade jag det nu strax, så skulle jag få alla
mammorna emot mig — — —

Derför måste jag först inleda och
förbereda saken.

Liksom ett mångfärgadt, skimrande band,
konstfullt slingradt oeh vändt på tusen olika
sätt, likväl alltid är det samma, från hvilken
sida eller del man än ser det, och liksom
dess olika delar tangera hvar andra på de
mest skilda områden — så är det äfven med
qvinnans verksamhet i hemmet. Hvarför skola
då alla vilja vara just samma del, då bandet
är så stort och rikt på områden?

Hvarför skola några delar anses sämre?
Nej, alla delar och all qvinlig verksamhet är
lika god. Då vi välja, skola vi hafva blott
detta i sigte: att välja det område för vår

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:34:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/idun/1889/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free