Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 39. Fredagen den 27 september 1889 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDUN
sin kaffeflaska på elden, vi skaffa bröd. Åh,
så roligt det skall bli!»
Lekfullt grep hon med sina små hvita
händer fiskarhustrun tvärs öfver de solbrynta
armarne och. skakade henne, sprang så rundt
omkring fiskenäten för att smekande klappa
Halverson på skuldran, och hennes stämma
var så mild, hennes ögon så varma, hennes
hela väsen så bedårande älskligt, att det kloka
paret liksom insveptes i en varm luftstöm,
hvilken smälte den iskyla, som hittills rådt
emellan Halversons och fru Klara.
Hvad hon än månde vara, högfärdig var
hon inte. Denna nya upptäckt fylde det
hederliga arbetsfolket med en lifvande
hjerte-fröjd.
Samtalen och skratten hade blifvit
högljudda. Steinerz kände rösterna, greps af
öfverraskning och erfor ett oändligt
välbefinnande vid att se sitt värdfolk och Klara
som så goda vänner. Äfven han glömde
allt för den tjusning, hon utöfvade, och han
helsade med fröjd förslaget att promenera till
grottorna för att der hålla kafferep, medan
bränningarne dånade nedanför.
Snart var det lilla sällskapet färdigt till
aftåg och började stiga uppför bergets
sluttning i den allra bästa stämning.
Men knapt bredde bokarnes breda kronor
sina spelande skuggor öfver skogsstigarne,
förrän Klara, i stället för att skämta och
jollra med den »humoristiske hafsmannen»,
skyndade att med feberaktig ifver taga plats
vid den unge verldsmannens sida, och det,
hon hade att säga honom, lät dem båda rent
förgäta sina tre kamrater.
Halverson nyktrade till vid ett hugg af
svartsjukan. »Fördömda hexa, som inte en
gång skonar en ärlig kullabofiskare!»
mumlade han i sitt bruna, krusiga skägg. Helena
började ana, att hon och mannen blott tagits
med »för skam skull», och att hela färden
varit planlagd, för att Klara skulle få vara
ostörd tillsammans med deras hyresgäst.
Det förnedrande uti att ha låtit narra sig
till att blifva medhjelpare i något sådant
framstod klart för båda makarne och väckte
deras harm såväl mot Klara och Steinerz
som mot Anna, fastän både Helena och hennes
man efter en stunds besinning frikallade den
unge mannen från annan skuld än att villigt
följa fruns lockelser.
»Jag tror vi helt regalt vända om med
vår kaffeplunta,» föreslog Helena och
tvärstannade. »Och låta henne förstå, att vi äro
några regala flundror, som trodde, att hon
höll oss för menniskor och likar! Nej, flat
är jag, det medgifves, men ett sådant
flundre-hufvud är jag ändå inte.»
För första gången kände fiskaren något af
detta djupa klasshat, som blott behöfver en
flägt af öfverklassens tanklösa ringaktning för
att blossa upp.
(Forts.)
Våra barn.
Till sängs med de små. I månget
hem låter man barnen vara uppe till
långt in på aftonen. Men emedan
detta bruk otvifvelaktigt är ett
missbruk, som i längden för barnen skall
medföra menliga följder, i thy de
derigenom så småningom blifva
öfveransträngda och i följd häraf nervösa m. a o.
sjukliga, vill jag tillråda hvar och en
husmoder, som är lycklig nog att ega
barn, se till, att de små så tidigt som
möjligt, senast kl. 7 om aftonen komma
till sängs. Sker detta undvikes
vanligast det gny och skrik, som barnen så
ofta låta undslippa sig, då de skola till
kojs. Den ojemförligt vigtigaste
fördelen är emellertid den, att, såsom
redan nämts, barnen undgå att
öfver-ansträngas, men i stället genom att i
rätt tid få hvila blifva kraftiga och
erhålla den friska hy, som nästan utan
undantag är ett bevis på verklig helsa. —
Såsom ett tillägg till det ofvan sagda,
vill jag ock foga ytterligare några ord,
som torde vara värda att beaktas.
Medan barnen ännu äro så små, att
mid-dagshvila göres dem behof, böra de ej
sofva med kläderna på. Detta är
nämligen ohelsosamt, emedan utdunstningen
derigenom hämmas. Dertill kommer
också, att de, i fall de sofvit med
kläderna på, vid uppvaknandet äro olustiga
och dåsiga samt hafva benägenhet att
frysa.
Tjenarne.
Tjenarinnorna. Ofta hör man klagas
öfver, att dessa »springa ute» om
nätterna, lemnande dörren öppen, ja, t. o. m.
lampan i köket brinnande under flere
timmar, medan de roa sig utomhus.
Det är också af dem en stor osed, som
kan få vådliga följder, men alt söka
förekomma det genom forbud eller
vaksamhet, säges vara förgäfves. Låt oss
derföre tänka på något annat sätt emot
denna olägenhet. Att ungdomen vill
och bör få roa sig, är ju allmänt
med-gifvet, och derifrån kan den tjenande
klassen omöjligt blifva ett undantag,
men då vi sysselsätta dem hela dagarne
eller lemna blott en helgdagsaflon i
veckan fri åt dem — månne de ej
hafva skäl att önska öfverskrida
gränsen . . . Husets döttrar roa sig nära
nog hela veckan någon del af dygnet,
de äro ofta borta på nöjen halfva
nätterna .. . och här kommer jemförelsen!
En jemförelse, som ej kan verka godt
å nägon sida. Om nu man toge sig
till att någon gång under veckans lopp
tillåta sin tjensteflicka ett väl valdt nöje,
om hon fick några timmar af
onsdagseftermiddagen till att reparera sina
kläder och söndagseftermiddagen fri till
kl. 0 med vilkor att icke smyga sig ur
huset senare, och om husets dotter un-
der dessa fritimmar styrde om, hvad
som ej kunde undangöras förut af
tjenarinnorna —- vore detta ej en billig
gärd åt dem, som alltid få de hårdare
sysslorna på sin del och den minsta
friheten? Förbållandet mellan tjenare
och herrskap är i allmänhet allt annat
än godt, och det tillkommer den mest
upplyste att derför råda bot. Af
tjenarne kan man icke vänta något
initiativ häruti.
Hemslöjd.
Hur halm blekes och färgas. (Som
svar till Ina n:r 200). Hahn blekes
iättast på följande sätt: Sedan halmen
under blomningstiden blifvit skördad
och bundtad i större och mindre
kärf-var, allt efter längd och groflek,
ut-bredes den i solfjädersform på den
daggdränkta marken om morgnarna.
För detta ändamål bör man utvälja en
öppen plats, der solen ligger på, såsom j
t. ex. en åker; gräsplan eller torra
ängsmarker. Skulle solhettan blifva
för stark vattnas halmen, hvilket helst :
bör ske vid middagstiden. Om deremot |
starkt regn inträffar, hopsamlas
bundt-arna och bringas under tak. Förfar
man på detta sätt, kan balmen vid
tjenlig väderlek vara fullblekt inom 5
till 8 dagar. Färgningen tillgår sålunda:
1) Rödt: Till de ilesta färger
användes gerna metoden att förut koka
balmen | timma i vatten, hvarigenom den
göres mera mottaglig för färgen samt
renas något dessutom. — 2 <S! halm
nedlägges i en oförtent, stor kittel,
kokar J timma, hvarefter upplöses 22
gram saffranin i ljumt vatten, hvilket
hälles öfver halmen i små portioner,
hvarefter kitteln, under ständig
omröring fur koka en timme. Nu tages
halmen upp, sköljes och utbredes att
torka samt bundtas.
2) Brunt: 2 ® halm, 150 gram
gelb-holz, 315 gram rotholz inknytes i en
påse och kokas tillsammans med
halmen under en tygbit ocli tyngd i 3
tim. Sedan upplösas 130 gram
jernvitriol i kokande vatten, när det är väl
upplöst hälles det öfrer den kokande
halmen och kokar 1 timme. Ligger i
spadet öfver natten.
3) Svart: Betning: Till 2 ® halm
tages 2 lod jernvitriol och 2 lod
kopparvitriol, sönderstötes och löses väl i
kokande vatten, hvarefter halmen
nedlägges deruti och kokas sålunda i 2
timmar, hvarefter halmen upptages och
betan slås bort. Nvtt färgspad slås i
grytan (jern-), och lialmen samt 2 1S
rotholz nedläggas och kokas i 3 timmar;
ligger i spadet öfver natten samt sköljes
väl i varm sodalösning.
4) Grönt: 2 ® halm; 10 gram
briljant grönt upplöses i ljumt vatten samt
öses i små portioner öfver den kokande
halmen. Sedan löses 5 gram curcum
och hälles i små portioner deröfver.
Vill man hafva färgen mörkare,
tillsättes 5 gram vesuvin på samma sätt.
Sedan halmen kokat en timma, är den
vanligtvis färdig att skölja, men får
den ligga i spadet öfver natten, blir
färgen fastare.
Huru man färgar mörkblått är mig
obekant.
På samma sätt som lös halm kunna
äfven färdigØätade halmhattar m. m.
färgas, utan att derför förlora formen.
Thyra.
Bakning-.
Falska pepparkakor. 5 hela ägg, 1
"B socker vispas väl, 1 © tvättadt smör
skiras och inröres, 20 ort kanel,
mandel, 4 teskedar hjorthornssalt, mjöl så
mycket som behöfs. Degen kaflas ut,
bestrykes med ägghvita ocli öfverströs
med socker. Skäras, medan de äro
varma. Elsa.
Holländare. 100 gram smör, 100 gr.
socker, 100 gr. rifven sötmandel, 100
gr. mjölk, 1 ägg blandas tillsamman
och lägges i släta pastejformar till en
2-kronas tjocklek, i botten och omkring
kanterna af formen. Bakas i rätt varm
ugn och fyllas, då de skola användas,
med äpplemos. Små lock bakas
särskildt och påläggas. i!’/.
Matlagning-.
Flottyrmunkar. ’/a stop vatten och ’A
skålp. smör kokas upp, deri iröres så
mycket hvetemjöl som till vanlig
klimp-deg, tages deraf små klimpar, som
kokas i flottyr, hvilken skall vara väl
brynt förut. Munkarne äro färdiga,
när de se bruna och hårda ut.
» Ullisyi.
God sill. Man lägger 1 sill i
vatten en dag samt skär den sedan i
bra stora bitar på snedden. LTppkokar
’/z qvarter ättika med lagerbärsblad,
peppar och dill, hvilket slås kokhett
öfver sillen, och lägger genast en
tallrik öfver. Ätes sedan kall, då den är
utmärkt god, i synnerhet på sommaren.
Elsa.
God klimp. Lägg bra mycket smör
i en kastrull med litet mjölk, socker
och mandel, vispa deri mannagryn, och
låt det koka, tills det blir tjockt. 1
eller 2 ägg iröras, sedan den är aflyft
från elden. Elsa.
Biff. Hvad är väl fatalare än en seg
biff; mau anfaller den med knif, med
käkar och tänder — allt förgäfves! Biffen
motstår alla bemödanden och blir
slutligen hård och torr som trots något
gammal hästläder. Vill man likväl svälja
den, riskeras lifvet genom qväfning af
en köttbit. Ja, man är borta pä en
bjudning just i en skön knipa: den
bästa utvägen »går ej an», anseendet
af bildad person och undseendet med
värdinnan göra oss kanske till halft
sjelfspillingar, men skenet måste
räddas ! Derför är det jag vill råda hvarie
husmor, som genom slagtarens svek
eller uppköparens okunnighet fått
omöjligt biökött och ej har tillfälle att
ersätta det med något annat: låt först
finhacka köttet. Detta kända medel
är dock ej alltid nog, blanda det med
stötta skorpor, och biffen skall
åtminstone intet vålla olycka . . .
Falsk sköldpaddssoppa. Finhackad
charlotten- och rödlök fräses med smör,
när det är nästan, men ej fullt brynt,
spädes det med något buljong, och får
alltsammans koka en stund, hvarefter
löken frånskiljes och buljong, helst af
kalf, tillsättes. Får ett hastigt uppkok
och serveras sedan med fiskfärs, skuren
i små tärningar, hvilka läggas i
soppskålen, eller ock med stekta brödskifvor.
It.
Ett beqvämt och sparsamt sätt att
koka gröt. En half liter risgryn
sköljes väl och lägges i en större kruka,
hvarest man sedan slår mjölk. Insattes
sedan i en kakelugn, der spjellet
skjutits for en half timma sedan. Ses ofta
efter för att omröras eller spädas.
Kokas långsamt, men blir ypperlig.
It.
Handarbeten.
En ganska treflig och mycket billig
arbetsväska kan fås på följande sätt.
Man syr en påse af blått siden eller
plysch, 3 dm. lång och 2J dm. bred
ungefär. Derefter virkar man af gul
makramétråd en spets, ungefär 2 dm.
bred, och som bör vara försedd med
tämligen stora uddar samt hafva en
längd af 5 dm. Denna hopsys på
tvänne sidor, så att den blir öppen,
der uddarne finnas. Därefter sys den
på den färdigsydda påsen, hvarvid af
denna 1 dm. blir fri. Därefter förses
väskan med dragsko och snöre, som
kan bestå af ett upplägg af
makramétråd. Elin.
Inläggningar.
Hur användas paradisäpplen? (Svar
till frågan n:o 196.) N-.r 1. Halfva
skaften afklippas, och alla
maskstungna små äpplen fråntagas; de felfria
läggas i ett stenfat. Till 1 liter
uppkokas liter kryddättika med 250 gr.
(omkring 19 lod) socker och slås
kok-varm på äpplena, som öfvertäckas. Då
de kallnat, slås de på burkar och
öf-verbindas samt förvaras på fuktfritt
ställe. Serveras till allt slags stek.
K:o 2. Paradisäpplena piggas och
skaften afklippas, hvarefter äpplena
vägas. Till hvarje kilogram (2’/3 ®)
340
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
