Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 23. 6 juni 1890 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med detta n:r följer Iduns Mode- och Mönstertidning n:r 0 till dem, som abonnerat å densamma.
HP
Kvinnan
oils ii:-1
mms
5-5
..
E=-
i
N:r 23 (129) Fredagen den 6 juni 1890. 3:dje årg.
Annonspris :
35 öre pr petitrad (10 stafvelser).
För »Platssökande» och »Lediga platser»
25 öre.
Utländska annonser 70 öre pr petitrad.
Tidningen kostar
endast 1 kr. för kvartalet, med
Iduns- Mode- och Mönstertidning
1 krs 65 öre;
postarvodet inberäknadt.
Redaktör och utgifvare:
FRITHIOF HELLBERG.
Träffas å byrån kl. 10—11.
Allm. Tslef. 01 47.
Utgifningstid:
hvarje helgfri fredag.
Lösnummerpris: 15 öre
(vid kompletteringar).
Byrå :
Drottninggatan 48, 1 tr.
Prenumeration sker i landsorten & post-
anstalterna, i Stockholm hos red., i
boklådorna och tidningskontoren.
||en människa, som
fick konsten på
sin lott, hon har den äkta
blåa blomman; hvarest
för andra stenar och klip-
por lägga sig i vägen,
där öppnar sig för henne
det skönas vidsträckta
rike, där ligga skatter,
dem ingen rost förstör,
och hon är rikare än
världens vexlare och mäk-
lare och penningestolta. »
Så utbrister på ett ställe
den tyske diktaren Victor
von Scheffel.
Och han har rätt! De
äro ett lyckligt släkte
dessa .»riddare och rid-
darinnor af den blåa
blomman». Deras öga
har en större klarhet till
att bortom hvardagslifvets
bekymmerklippor och stö-
testenar tränga fram till
det upphöjda och sköna,
deras sinne har en inten-
sivare förmåga att rätt
förnimma det. För dessa
andens adlige ges det en
sagans trollformel, ett
»bord, duka dig», som
när som helst bringar dem
glädjens och skönhetens
håfvor i en oförkroppsli-
gad form, i hvilken vi
andra ej kunna njuta dem.
Vi få så vara glade,
om de, som sitta vid gä-
stabudet, själfmant dela
med sig. De materiali-
sera sina subtila rikedo-
mar och göra dem för-
nimbara för de stora
■■■
mängderna, de skifta ut
af sitt öfverflöd i och ge-
nom sin produktion, skal-
den i sina dikter, musi-
kern i sitt föredrag, må-
laren i sina taflor . ..
* *
•i*
Det är som funnes det
en viss ärftlighet äfven i
den »blåa blommans» adels-
skap. Vid ungefär denna
tid i fjor hade Idun an-
ledning för sina läsarin-
nor framställa bilden af
en svensk kvinna, som
inom tonkonsten gjort sig
högt erkänd och bemärkt:
Helene Munktell. I dag
pryda vi vårt blad med
de nobla dragen af en
konstnärinna på ett annat
fält, där penseln är vap-
net: Emma Sparre. De
två äro systrar och ha ge-
mensamt vuxit upp ur
ett hem, som mer än de
flesta var egnadt att rikt
utbilda de unga flickor-
nas anlag.
Fadern, brukspatron
Henrik Munktell, var
utan gensägelse ansedd
som ett musikaliskt geni.
Han dog redan år 1861 i
Falun, men den efter-
lemnade makan, ett högt
begåfvadt fruntimmer,
uppehöll i hemmet de
konstnärliga traditioner
ochf den finbildade anda,
som alltid där rådt. Om
vintrarne i hufvudstaden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
