Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 32. 11 augusti 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1893
256 IDUN
dagligen mitt lätta tält till stranden — det
skulle nämligen bli stulet, om det kvarläm-
nades där — — —»
Detta sista yttrande är betecknande för
Kretas befolkning; men oaktadt denna så-
lunda ej respekterar andras egendom i all-
mänhet, ej ens när det är fråga om den
välgörande kvinnans tillhörigheter, och ehuru
för ej länge sedan någon kreter »på skämt»,
som det hette, affyrade ett skarpt skott genom
hennes fönster, när hon låg sjuk, är hon dock
högt uppburen och vördad. Fastän Kretas
politiska läge efter 1871 är mera oberoende
och lyckligt än någonsin förut, uppstå dock
ofta både allvarsamma och blodiga konflikter
mellan muhamedaner och kristna, turkar
och greker; de kristne i Khalepa fly då van-
ligen till fru von Schwartz, vissa om att
inom hennes skyddande murar vara säkra för
förföljelse.
Fru von Schwartz har dock varit och är
alltjämt utsatt för en mängd småbedrägerier
från de inföddes sida, och hon är fullt på det
klara med, att dessa ej förmå känna eller
visa tacksamhet. Också skref hon vid ett
tillfälle till mig: »Jag kan olyckligtvis säga
liksom madam de Staël : efter att hatva grund-
ligt lärt känna människorna, har jag funnit
större tacksamhet hos djuren.»
Hela Caneas »fina värld» har emellertid
sin samlingsplats i denna högt begåfvade
kvinnas hus. Hvarje fredag har hon mot-
tagning. Då infinna sig alla, som innehafva
en högre ställning, utländska konsuler, för-
näma greker och turkar o. s. v. Balkong-
dörrarna till trädgården stå uppslagna, och
herrar och damer komma efter behag. Gä-
sterna undfägnas med utifrån importerade
sötsaker och vatten — särskildt anses hallon-
gelé såsom en stor läckerhet; gästen tager en
full tesked däraf, dricker vatten till, sätter
den använda skeden i det använda glaset,
som därefter genast borttages. Sedan bjudes
hett turkiskt kaffe, som drickes mycket lång-
samt och hvartill alla gästerna röka cigarretter.
Samtalet föres på franska, engelska, tur-
kiska och grekiska; värdinnan är liflig och
vid full själsspänstighet, är uppmärksamheten
själf. Hon älskar musik och låter ofta höra
sin konst på pianot. Vid solnedgången af-
lägsna sig alla gästerna.
Hvarje afton gör »tant Elpis», eller »mutter
Elpis» som hon skämtsamt kallas af sina
närmaste vänner, en promenad i en nära
Khalepa belägen vacker liten dal, beskuggad
af hundraåriga olivträd. På sin arm bär
hon då alltid en väska eller liten korg, fylld
med bröd, som är ämnadt åt de stackars
herrelösa hundar, hon möter på sin väg.
Också komma hela skaror sådana springande
emot henne, så fort hon uppenbarar sig utom
den mur, som omgifver hennes egendom; de
upptäcka henne från långt håll och omgifva
henne, hoppa och gnälla,.slicka hennes händer
och lägga på allt sätt i dagen sin tillgifven-
het för henne. Härför har hon fått tåla
åtskilligt löje. En hvar med hjärtat på rätt
ställe skall dock ej kunna undgå att känna
sig rörd öfver denna till åren gamla, till
sinnet så unga dam, hvilken orubbligt håller
fast vid de grundsatser, hennes varma hjärta
lärt henne, och hvars lifs sträfvan varit och
är att mildra kvalen för skapade varelser,
både människor och djur.
Baronessan Marie Espérance von Schwartz
är nu, som sagdt, 71 år gammal; hennes
hälsa, som i hennes yngre dagar så ofta
vacklat, tyckes nu trotsa årens makt. Hon
tillskrifver detta den sköna öns välgörande
inflytande. Och denna ö — sagolandet Kreta
— åt hvilken hon i nära trettio år gifvit sina
omsorger och sin kärlek, har hon äfven ägnat
sin pennas sista och största arbete: hösten
1891 på hennes 70:de årsdag utkom på tyska
ett stort och elegant praktverk af henne öfver
Kreta och hvad hon där erfarit och iakttagit.
Måhända kommer detta verk att bli liksom
slutstenen i denna sällsynta kvinnas lifsarbete.
Och när hon en gång är borta, är det rätt
troligt, att hennes minne icke skall bevaras
af Kretas otacksamma befolkning. Men för
Kretas misshandlade hästar, åsnor och hundar
skall hon fortfara att vara en skyddande väl-
görarinna, ty hon har i sitt testamente för-
ordnat, att räntan af en större summa, för-
valtad af engelska konsulatet, efter hennes
död årligen skall tillfalla djurskyddsföreningen
på Kreta.
Innehållsförteckning.
Madame Juliette Adam ; af Mari Mihi (med porträtt).
Små gottländingar ; poem af Anna Knutson. — Kvinnofrågan
och vetenskapen ; af Kate Sc.hirmach&r. II. — Från västku-
sten ; ett sommarbref från fröken Eva ; af Georg Nordensvan.
— I hushållspenningfrågan : Reflexioner med anledning af de
prisbelönade täflingsskrifterna i hushållsfrågan ; af A. v. W.
(Forts.) — En fråga till alla våra läsarinnor. — -Bergtagen. ;
skiss af Elin Armen. (Forts. o. slut.) — Jungfrun som sökte
herrskap ; en tidsbild för Idun af Corde. — Stockholms pen-
sionatlif ; en liten vägledning för hufvudstadbeBökande damer.
För Idun af C. B. H. (Forts. o. slut.) — Ur notisboken. —
Teater och musik. — Elpis Melena, -Kretas välgörarinna» ;
of fWtio nåXth.-Wnlmhe.rn. (’Forts o. slut 1 — Tidsfördrif.
el el
Ti&siMri
Bidrag mottagas med tacksamhet.
Logogryf.
Den rike alltid hafva plär,
hvad fattigman behöfver.
För en gång saken omvänd är.
Förvånas du däröfver?
Så hör: jag aldrig blifva kan
för arbetarn nödvändig,
då däremot af rike man
jag söks med oro ständigt.
Jag skifta kan på alla sätt,
till godhet, pris med mera,
jag kan, som du nog märker lätt
i tusental variera.
En art af mig i Idun du
hvar vecka säkert finner.
Så gissa då, du kan det nu —
om snillets låga brinner.
Och småord fås, som du förstår,
utaf bokstäfver elfva.
Hvad händer att lillpysen får,
ni kanske fått det själfva.
En färg, en sport, ett slag af land.
Och det, hvarom man säger,
att det med en allsmäktig tand
I förstör allt jorden äger.
Ett annat ord för flicka finns;
och hvad kan flickan vara?
Ett utländskt tilltalsord du minns,
om du vill söka bara.
Hvad fick i vintras Alands haf?
Det, hvarur växten spirar?
Hvad är väl den, som sänks i graf?
Hvarmed man spiseln sirar?
Säg två adverb till rum och tid.
Hvad fåglar oftast äga.
Och motsatsen till kif och strid,
det är ej svårt att säga.
Hvad kan man kalla en som mist
ett utaf sina sinnen?
Hvad hvarje järnspis har för visst.
Hvad i på rummen finnen.
Ett slags förstånd af skaparn är
åt alla djuren gifvet.
En samling sten. Hvad du blef, när
du trädde in i lifvet.
Nu är det nog. Måhända finns
af småord ännu många.
Men vackra bitar, nog du minns,
de äro sällan långa.
Men slut det blef för att — för att
om jag det skulle bikta —
det är så svårt att dikta. j.
Charad.
Mitt första — en prydnad som prakt-
fullt sig ter,
som glans och som rang åt sin bärare
bringar ;
den värdefull anses af mången, som
ser
allenast till ytan och namnet, som
klingar.
En ström är mitt andra, som ringlan-
de går;
än leka så sakta, än brusa dess vågor,
än smeker dess bölja, än kraftigt den
slår,
försättanda mången i eld och i lågor.
Mitt tredje förglöm ej, ackl haf det i
minne,
där tungt du nu trälar i stoft och i
grus 1
Det lättar din möda, det lugnar ditt
sinne,
som bäfvar af oro i stormarnas brus.
Milt hela så gärna mot rymderna ilar,
när aftonen svalkats och dagen har
flytt;
du somnar med lugn, och i trygghet
du hvilar
och möter med glädje din morgon pa
nytt.
L. P.
Ifyllningsgäta.
De 24 tomma rutorna i nedanståen-
de kvadrat skola ifyllas hvar och en
med en bokstaf sålunda, att de 6 våg-
räta raderna utgöra bekanta ord. Or-
den, men i annan ordningsföljd, be-
teckna: en fågel, ett mansnamn, ett
läroverk, ett handtverk, en krydda, en
bok.
Surre.
Bokstafsspiral.
® « K B
-
I
M
« - * ö
CG H
O !»
Hs
O g
<1 K M
fö HH cg 1 HH
RJ g H F fö
> z Q M O H
O O O
J~ CG fö
f M > B Is-1 RJ H
> t* g - O:
« M tö O 1 « tö
«H 3 œ
U 3 g \t>° Q o ft
H
L 1 w H O 1® 1®
Hvad läses här?
E. 0. Burman.
Lösningar.
Charaden: Koleran.
Diamantgåtan : Man, Samum, renegat, ka-
meleont, katekes, skola, Ane.
Omkastningsgåtan: Agas — saga.
Den geometriska uppgiften:
Bokstafsgåtan: Portugal — Lissabon.
Aritmogryfen: Irland, Motala, piston, oli-
ver, Rudolf, Tranås, Fingal, öknamn, rishög,
Berlin, Ungern, domare —Importförbud.
Räknekonsterna: A. börjar, i det han näm-
ner 7, B. svarar 10. Summan utgör nu 17.
A. nämner härpå 5 ; summan är då 22, och
3å fortgår räkningen, tills 100 är uppnådt. Ett
sätt att ofelbart vinna är följande : man läg-
ger 1 till det tal, som ej får öfverskridas. I
föreliggande fall får ej 10 öfverskridas. Man ta-
ger då 11 och räknar tillbaka från 100, d. v.
s. man får talen 89, 78, 67, 56, 45, 34, 23,
12, 1, hvilka skola utgöra summorna under
räkningen. Om därför A. börjar och nämner
1, skall B. icke kunna förhindra, hvilket tal
han än väljer, att A. på sin sida fär de nämn-
da summorna och sålunda vinner.
2. I detta fall måste man draga 11 från
120 ; summorna bli då : 109, 98, 87, 76 o. s. v.
3. Tag siffran 8 såsom det tal, hvilket ej
får öfverskridas i stället för den i uppgiften
angifna 10:an. Summorna bli då 91, 82, 71
o. s. v.
4. Skall man själf börja att taga bort, så
tar man t. ex. tvä stycken först och iaktta-
ger sedan, att summan af de stickor, som
motspelaren tagit, och af dem, man själf skall
taga, tillsammans utgör 7. Har alltså motspe-
laren tagit 4, får man själf ej taga mer än
3. På detta sätt får man den aritmetiska
progressionen 2, 9, 16, 23 ; dä nu ej mer än
7 återstå, men ej fler än 6 få tagas, sä skall
man alltid ha fördelen af att göra det sista
draget.
5. Man iakttager, att om motspelaren gör
det näst sista draget, 6 stickor finnas kvar;
tager han 1 sticka, så tager man 5, tager han
2, så tager man 3, tager han 3, så ta^er man
2 stickor o. s. v.; för motspelaren återstår
alltid den sista stickan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
