Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 51. Julnummer. 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1895 ! D U N 423
I siltvrermeigrasinet.
sbSSsh
ttH
fönster, vettande utåt Slottsbacken. Till höger
vid inträdet ha vi tre diskrum. Väggarna i kö-
ket äro »dekorerade» med glänsande kökskärl af
koppar : kastruller, formar m. m. m. m. i smakfulla
mönster. Midt på golfvet står en stor järn-
spisel med sex kokhål förutom en cistern för
varmt vatten. Mellan tvänne af fönstren in-
vid väggen finnes också en spisel, försedd med
fyra kokhål. Innanför detta stora kök ligger
åt öster ett mindre. Då vi träda genom dör-
ren till detta, kunna vi icke undgå att lägga
märke till tvänne jättemortlar, den ena af röd
marmor, den andra grön, stående en i hvardera
rummet. I det inre köket står till höger ett
bakbord (ehuru det ej användes för sitt ur-
sprungliga ändamål, ity att bakning ej sker
inom slottet, allt bröd köpes); detta är nog
säreget i sitt slag. Det består nämligen af en
väldig polerad, utmärkt vacker granitskifva, så
stor som ett bord för omkring 10 personer. I
ett af hörnen (det sydöstra) ha vi en spisel,
enkom afsedd för större stekar, och öfver den-
samma en maskin för stekvändning. Väggen
midt för den dörr, genom hvilken vi inträdde,
upptages af tre väldiga stekugnar. Förutom
dessa kök finnes ett reservkök, liggande nära
intill det dagligen begagnade. Detta reservkök
användes vid mycket stora fester.
I hvardagslag går allt lugnt och stilla sin
gång härinne. Men naturligen råda stor ifver
och brådska, då en större fest står för dörren,
såsom t. ex. konungens födelsedag, vid hvilken
omkring 2,500 gäster skola bespisas, och då
förvisso ingen behöfver gå hungrig från bordet.
Naturligt är att en hel del därvid måste undangö-
ras på förhand. Tillredelserna taga sin början vid
pass åtta dagar före festen och måste sedan för-
siggå med rastlös ifver. Alla kalla rätter och
allt, som på förhand kan iordninggöras, till-
rustas och uppställes dels i ett större skafferi
midt emot köket, dels på hyllor i köken.
Men, frågen I, hur kunna de varma rätterna
hållas varma, då köket ligger så långt ifrån
de kungliga våningarna och maten alltså måste
bäras genom långa, kalla korridorer, tills den
kommer på bordet? Jo, det finnes i mat-
salens närhet serveringsrum (eller ock anord-
nas sådana rum). I dem stå spritkök, öfver
hvilka rätterna hållas vid sin vederbörliga värme.
Och hvilka bespisas från det kungliga köket?
De kungliga personerna själfva naturligtvis, de-
ras uppvaktning, de till hofvet inbjudna samt
alla, som äro anställda i köket — för öfrigt
inga andra.
Till köket höra naturligen skafferier. Vi ha
redan nämnt ett — beläget midt emot köket.
Där förvaras i stora islårar hvad som går åt
för dagen. Ett annat finnes oek, i hvilket
förvaras större partier kött och grönsaker.
I närmaste sammanhang med köket står
konditoriet. Det förestås af en förestånderska
och en konditorijungfru.
Denna afdelning af det kungliga hushållet
har af ålder haft detta namn, ehuru det nu-
mera ej är något konditori i vanlig mening,
alldenstund samtliga konditorivaror och desser-
ter levereras af liofkonditorn, som är bosatt
utom slottet och drifver konditorirörelse i
vanlig mening. Konditoriafdelningen har med
konditori i vanlig mening blott det att göra,
att där uppläggas och därifrån afhämtas alla
desserter. Konditoriets uppgift förutom den
nämnda är att verkställa kokning af kaffe, te
och choklad. Och det är ingen ringa uppgift.
Vi behöfva blott här, såsom vid beskrifningen
af köket, tänka på konungens födelsedag. Att
laga te för ett par tusen personer och kaffe
för lika många för en enda afton vill minsann
ej säga så litet. Konditoriet har för kokning
af kaffe m. m. ett kök, försedt med tvänne
spislar af aktningsvärd storlek.
Men följen mig nu från detta kaffekök öfver
ett mindre rum in i ett mycket stort sådant.
Det upptages till hela sin längd af två väldiga,
jämnlöpande bord. Hvilka läckra desserter stå
icke här uppradade vid större fester! Och
hvilken rad af kaffebrickor efterträda icke sedan
desserterna! Allt detta måste vi dock för till-
fället endast tänka oss.
Men hvad vi ej behöfva tänka oss, utan
hvad vi verkligen kunna se — det är allt,
hvad till serverande af kaffe, te och choklad
hör. Se då till höger, när ni trädt in genom
dörren, hvilka utomordentligt smakfulla, vi
skulle vilja säga läckra kaffekoppar! De äro
smakfulla alla, men se särskildt på de där
kopparne och faten, hvilka se ut som vore de
af renaste guld. De äro nog af porslin, men
öfverdragna af verkligen rent guld. Och se
på alla de öfriga. Åh! de äro utsökta. Man
är rädd att taga i dem af fruktan, att man
skulle kunna tappa dem. Visst är att kaffet
smakar utmärkt ur dem.
Och gå vi så framåt förbi dessa dyrbarheter,
möter oss en hel bataljon af kaffe-
pannor, från stora ärevördiga — åtta
kannors — till sådana af myc-
ket blygsamma dimensioner.
Och så ha vi hela rader och
dussin af silfverkaffekannor,
gräddkannor. I stora skåp lig-
ga dussintals teskedar i smak-
fulla mönster. Men så ber
jag eder stanna och se på
kaffebrickorna, alla af silfver.
Den artiga föreståndarinnan
tillåter eder nog att känna
på deras tyngd. I skolen nog
erkänna, att det fordras rätt
starka armar att bära omkring
en sådan bricka, fullsatt med
tillbehör, då I fån upplysning,
att det finnes brickor, som
väga öfver 13 skålpund.
När vi lämna konditoriet, är det mycket
lägligt att göra en titt ned »i djupa källar-
hvalfvet», i den
Kungliga uinkällaren.
Denna förestås af en munskänk, som till-
sammans med förvaltaren i ekonomikontoret
handhar vinförrådet. Till medhjälpare har
munskänken två källarbetjänter och två källar-
drängar. Vinkällaren är belägen i sydöstra
slottshörnet, tvänne trappor ned, och består
först af ett väldigt hvalf, hvarest vintappnin-
gen sker, och vidare af ett stort högt hvalf,
med å hvardera sidan belägna fyra celler, om
vi så få uttrycka oss, ehuru hvar och en är
stor som en sal. Å väggarna rundt om ligger i
fack upplagdt det buteljerade vinet. Att där
finnas ädla och dyrbara viner, att den, som ser-
verar, med stolthet kan nämna årgångar af
aktningsbjudande årtal, behöfver ej nämnas.
I ordning ha vi nu att nämna något om
Silfuermagasinet.
Detta ’förestås af förste taffeltäckaren. Till
biträde har han andre taffeltäckaren, två silf-
verknektar och två silfvertvätterskor.
Vid inträdet i silfvermagasinet måste man
förundra sig öfver de stora rikedomar, som äro
samlade i de tre oansenliga rum, som utgöra
dess lokal. Någon beskrifning öfver dess
skatter af mera uttömmande art är omöjligt
här lämna, det skulle kräfva en uppsats för
sig. Vi måste låta oss nöja med att blott
framkalla en aflägsen aning därom.
Förrådet utgöres dels af kronsilfret (tillhö-
rigt staten), dels hans majestät konungens silfver.
För det förra ansvarar husgerådskammaren,
för det senare förste hofmarskalken.
Hvad kronsilfret beträffar, består det till
sin dyrbaraste del af den s. k. guldservisen
(äkta förgylldt silfver). Denna härleder sig
från Gustaf III:s tid. Om vi nämna, att
ett blomsterställ (nytt, skänkt af Oscar II till
kronsilfversamlingen) representerar ett värde af
10,700 kronor, och att samlingen bland mycket
annat består af två mycket stora, två medel-
stora och två mindre skålar, åtta fruktskålar
och fyra bonbonnierer, förstår en hvar, att denna
servis äger ett ovanligt högt värde. En hvar,
som besöker det kungliga slottet, har tillfälle
att se ett par pjäser af denna servis. Vi
hafva nämnt därom, då vi beskrefvo drottnin-
gens matsal.
Till kronsilfret hör vidare silfverservisen i
roeocostil. Utom mycket, som måste förbigås,
I konditoriet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
