Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 48. 27 november 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H
»
» g
vj S,
p g
■d g
H S8
ffß
S 3
O:
H
P*
0
©
©
09
ÖJ
384 IDUN 1896
ej säga mer om den tiden, ty ehuru den dâ före-
föll mig fridfull och skön, lämnade den inga dju-
pare spår i mitt lif. Det goda utsädet uppspi-
rade hastigt, »men när solen hade gått upp, för-
brändes det, och emedan det icke hade rot, för-
torkades det».
Nu skulle jag alltså vara färdig att börja lif-
v$t på egen hand. Jag stackars människobarn!
Hur illa rustad jag var, det tycktes ingen märka,
allra minst jag själf. Allt det nya, okända, loc-
kade och drog min håg. Jag brann af otålighet,
att komedien skulle börja. Att det kunde bli en
tragedi, föll mig aldrig in.
En förnäm tant, bosatt i Stockholm, som var
mycket ute med i stora världen, föreslog att jag
skulle hafva mitt hem hos henne. Hon hade
inga egna döttrar och tyckte det vara roligt att
en gång föra ut en ung flicka. Jag var ju en
vacker, liflig och, hvad som väger tungt i våg-
skålen på denna - världsmarknad, rik flicka, så
hon behöfde inte befara att jag skulle få tråkigt.
Snart hade jag gripits af den nöjeslystnadens
feber, som rasade omkring mig, och lika snart
var jag kringsvärmad af en skara fjäsande, smick-
rande, kurtiserande unga män. Utom rikedom
och skönhet ägde jag i hög grad den farliga egen-
skap, som kallas »karltycke», och som så få
kunna besitta, utan att missbruka den. Jag frås-
sade af min makt och jag missbrukade den sam-
vetslöst. Visserligen var det ju många penning-
hungrande lycksökare, som voro väl värda sitt
öde och för hvilka en korg blott var en misslyckad
spekulation ur ekonomisk synpunkt. Men det var
också andra, som erhöllo verkliga hjärtesår. Men
icke ens med dem hyste jag medlidande. Tvärt-
om var det mitt högsta nöje, då jag kunde få
en man att lida för min skull, kunde få honom
att blotta sitt hjärta för mig. Då skrattade jag
bara och tyckte, att leken lyckats bra.
nh, du må tro, att jag nu blyges öfver mig
själf 1 Jag kan knappt fatta, att mitt forna och
mitt nuvarande jag verkligen kunna vara samma
person. Men hur förödmjukande det än är att
låta dig se mig sådan jag varit, så anser jag det
nästan som min plikt. Kanske kan det bespara
dig att göra samma bittra erfarenheter och samma
skada.
Till minabeundrare räknade jagäfven enperson,
som var mycket olik mina öfriga tillbedjare. Han
hade aldrig ined ett ord låtit mig förstå, att han
älskade mig. Han smickrade mig aldrig. Tvärt-
om sade han mig ofta mycket ironiska saker,
hade en förmåga att upptäcka alla mina svag-
heter och skämta öfver dem. Ibland retade han
mig, men jag kunde ej låta bli att tycka om ho-
nom ändå. Hans uppriktighet och originalitet
utgjorde ett pikant afbrott mot mina öfriga ka-
valjerers fadäser. Jag kände, att han var en
karaktär, och som sådan imponerade han omed-
vetet på mig. Jag minns, att jag tyckte han
var ful, när jag såg honom första.gången, och att
man kunde bli kär i en ful person, föreföll mig
omöjligt. Jag svärmade för det sköna i allt,
men hade ännu icke lärt mig förstå, hur ringa
värde en yttre skönhet har, jämförd med en
inre.
Den man, som jag talar om, var militär, kap-
ten vid ett indelt regimente, men han tycktes
ej hysa någon kärlek till sitt yrke. Hans smak
och tycken drogo honom åt helt annat håll. För
literatm-, all slags konst, i synnerhet musik, var
han lifligt intresserad, och han resonnerade om
allt mellan himmel och jord. Hans lifs stora
passion var att resa. Som han var mycket för-
mögen, hade han också varit i stånd att tillfreds-
ställa den och hade åtminstone sett sig omkring
i Europas flesta länder, men längtade ständigt
ut på nytt. Ibland brukade han tala om att taga
afsked från regimentet och sedan resa jorden
rundt. Han var litet släkt till min tant och var
alltid inbjuden, när hon hade några främmande.
Ibland träffade jag honom också borta på mid-
dagar eller på supéer, där det gjordes musik,
men på baler gick han ej. Han var icke road
af att dansa och tyckte det var odrägliga till-
ställningar.
Jag minns så väl en eftermiddag fram i april,
andra året efter sedan jag flyttat till min tant.
Han (kapten L. kan jag ju också kalla honom)
hade kommit upp och satt och språkade med
oss. Jag beklagade mig öfver att det var säson-
gens sista bal, som om en vecka skulle gå af
stapeln. (Forts.)
–– —*–––-
För våra ärade annonsörer
att benäget beakta-
Iduns officiella postsiffra för den 4 november
detta år utgjorde enligt postverkets beställnings-
böelter
21,736 ex.
Däraf komma ensamt på Stockhom:
11,162 ex.
Inom Stockholm expedieras dessutom för
närvarande genom bokhandlare och tidnings-
kontor
2 à 3,000 ex.
Härtill komma ytterligare, utom postverket,
till landsorten och Finland:
4 à 5,000 ex.
Iduns hela upplaga under detta kvartal när-
mar sig alltså
30,000 ex.
En enastående fördel
för ärade annonsörer ligger naturligtvis däri,
att hela denna betydande upplaga utgår i fast
abonnement till den köpstarka och solida fa-
miljepubliken, och att det ej förekommer någon
lösnummerförsäljning af tvifvelakttgt värde.
Högaktningsfullt Iduns Expedition.
–––*–––
Innehållsförteckning.
Doktor Maria Folkeson, Sveriges tredje kvinnliga läkare,
af J. Stadling. (Med porträtt). — »Att be om pengar ...»
IV Bref från en gift man till bans dotter. V: En önsk-
värd reform ännu en gång; af Ellen Bergström. — Suomes-
sa. (I Finland). Några vildblommor samlade af Esstese.
VIII: Teater. IX: Vandringen. X: Ett möte. — »Stifts-
jungfrur»; af —b—. — »Som en ros .. .» Ett blad för da-
gen ur lungtuberkulosens sorgesaga, af Clara Romdahl.
(Med porträtt af Annie Owen). — Iduns läkartiklar. XII :
Tändernas och munhålans hygien, af d:r Albin Lenhardt-
son. — Från Iduns läsekrets: Till fröken Elsa Borg; vid
tjuguårsfesten, af En svensk kvinna — Namnsdagslista för
1896: December. — Ur notisboken. — Teater och musik.
Tant Amelies historia; för Idun af Homo Sum. (Forts.). —
Tidsfördrif.
sjor
Redigeras af Sophie Linge.
Bidrag mottagas med tacksamhet.
Logogryf.
Jag är en ganska nyttig sak —
Det måste alla tycka —
Jag bärs på både längd och »tvär»
Och får mång’ skönhet smycka.
Kan vara af båd’ garn och tåg
Samt nyttjas utaf hög som låg.
Rätt mången dam, som brådtom
haft,
Jag tvingat dock att stanna
Och drifvit blygselns rodnad opp
På hennes hvita panna.
Ibland »till flykt» hon skyndat har
Och lämnat mig i »sticket» kvar
Att trampas utaf en och hvar.
Om männen hära mig, de ha —
Som fina. diplomater —
I stora världen skött sig bra
Med gärning och med later,
Och hära mig som tecken på
Att de ej af »för hackor» gå.
Eif mig nu i elfva stycken,
Foga hop mig, som I tycken.
Hvad som gömmer sig i vassen.
Hvad vill katten ta med tassen
När det röres utaf vinden?
Hvad gör flickan skär om kinden?
Hvari liten fågel trånar.
Annat litet ord för »hånar».
Gammal skrift se’n forna tider.
Något af hvars lukt man lider.
En hvars ord af inånga höres.
Redskap som i trädgård föres.
Hvem som särskildt smyckad är.
NEROTH & C«.
Tekniska Fabrikan ”GÖTA LEJON"
& * a aÖTJBUBOJRC*.
Rättsbegrepp som bibeln lär.
Hvarmed kungen sig omger.
Något man på vägen ser.
Smådel utaf mänskokroppen,
Närmast lilla kufvudknoppen.
Rolig leksak för de små.
Man, som fick i döden gå.
Hvad den är som aldrig talar.
Utför hviiken sjögast halar.
Hägnad kring planterad plats.
Hvad som finns i hvart palats.
Hvad som lockar mångens håg,
När han ser ett järnvägståg.
Nyttig sak vid dålig brasa.
Något tungt som lätt kan rasa.
Hvad man hör vid häckens rand.
För buketten lämpligt band.
IIvad som snos i långa rader.
Någonting som finns »i spader».
Hvem, som vållar död och sorg
I sin »undervattensborg».
Sak som pryder högsta toppen,
När den sätts på mänskokroppen.
Bonjour.
Ordgåta.
Nedanstående bokstäfver och staf-
velser bilda, rätt sammanställda, 10
ord, hvilkas begynnelse- och slut-
bokstäfver, hvar för sig, bilda nam-
nen på tvänne frihetshjältar.
Bokstäfverne och stafvelserna äro :
n, b, f, f, n, t, s, u, ald, al, al, ar,
ar, ar, at, ai, abo, en, er, ge, nte,
le, ole, se, ve, sne, sk, gåk, sm, vi,
ös, rw, rg.
Orden äro: 1) Svensk stad, 2)
schweizisk kanton, 3) fästning, 4)
känd ort på Dal, 5) asiatisk sjö, 6)
väderspåman, 7) järnvägsstation, 8)
departemang i Frankrike, 9) stad i
Ryssland, 10) berg i Asien.
E. O. N.
Förvandlingsgåta.
1) Dag herr = ett namn,
2) Söner dust = en stad.
rekommendera sitt allmänt erkända
UTPULVER
fritt från klor
3) Olga tex = ett djur.
4) Berg dun i = ett storhertigdöme.
5) Band herr = ett namn.
6) Tunga gran o = ett djur.
7) Tvär tik = ort i Dalarne.
8) Krog natt = växt.
Begynnelsebokstäfverna bildanam-
net på en svensk stad.
Nilep.
Diamantgåta.
m
» i i
p p i i i
P j § g cr
ö Y
i
r r r e n
a a a
u
1) Bokstaf, 2) bindämne, 3) mans-
namn, 4) fisk, 5) hvarmed fruntim-
mer gärna pryda sig, 6) gudinna, 7)
bokstaf.
Anagram.
l:sta ordet.
Att mitt första göra
Jämt är pojkars lag,
Till mång’ liten systers
Stora obehag!
Men bland flickors skara
Nog ock finnas de
Som af odygd bara
Ge förargelse.
2:dra ordet.
Uti fjädrad rustning
En ibland de små,
I hvars lilla strupe
Sångens vågor gå.
Lutpnlvret begagnas vid lak aller tvätt i stället
för bästa och renaste aska. Användningssättet
alldeles samma som med vanlig asklut, och
SiP-PULVEB k,.r)
3:dje ordet.
Uti Floras hotstat
Skolad blomsterdam,
Något stolt måhända,
Litet stel och stram.
Men rätt täck och »piffig»
Uti bladrik dräkt,
Där hon sitter fiffig,
Bland en talrik släkt.
8. L.
Lösningar.
Kapselgåtan: Tor, Oran, Oka, Labrador,
Japan, Demerara, Ida, Bar, Ava, Varna, Og-
den, Tanger, Angera, Gera, Armi, Inn, Min-
nesota, Ange, Tobo, Gent, Bara, Grums, Aa-
chen, Danmark, Hangö, Rum, Bug, Erfurt,
Fu, Randers, Nestved, Sanda, Harjager, Ro-
sairo, Allinge, Lingen, Orenburg, Arboga,
Norrköping, Gefle, Vendée, Steiermark, Raus,
Van, Kardiff, Landsort, Kapri, Partilied, Va-
sa, Java, Lovisa, Var, Rio, Kroatien, Bok-
hara, Gard, Gastein, Dessau, Venersborg, Ara-
rarat, Kap bon, Pernau, Arolsen, Emden,
Haga, Werra, Arta, Rhon, Gvenobel, Belfast,
Rochester, Chester, Tjusfc, Posen, San Fra-
sisko, Antillerna, Ob, Nervi,„Port Said, Sai-
da, Italien, Medina, Erin, Österrike, Kemi,
Krain, Santa Marta, Nemi, Aden, Sambese,
Lorn, Natal, Viddin, Isa, Uman, Geneve,
Ort, Paris, Ningpo, Delavare, Nye, Kap fa-
rewell, Lot, Eisass.
Länkgåtan : Skvaller ; skval—-kval—val—
vall—al—all—1er.
Charaden: Frukost.
Rimgåtan :
En håglös hop för ordspråk bar att vilja tiden
döda,
du narr! Se tiden dödar dig, du själf är ti-
dens föda.
En enda girighet är god: på tiden karg att
vara ;
men intet slöseri så groft som tiden att för-
fara.
Ord,förvandlingsgåtan : Frans Hedberg. 1)
Fänkol, 2) Revolaks. 3) Alexander, 4) nerium.
5) såpa, 6) helgeflundra, 7) elefant, 8) Dahl-
berg, 9) Beethoven, 10; envishet, 11) räflya-
12) grenadier.
Kombinationsgåtan : 1) Halland, 2) Clis-
son, 3) Andorna.
"sparar gënïlïnghr. ––––AZH
. Sparar –––––——
Sparar kläder oeb——
....................... —■writtBar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
