Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 20. 11 mars 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 5 IDUN 1899.
åren af sin Koma-vistelse tog h. k. h.
ett högst respektabelt antal bil-
der. Sjukdomen har emellertid
ej lämnat ögonen i fred, och om
ögonen gäller, om någonsin, den
riksbekanta satsen: »den största
sparsamhet skall iakttagas». H.
k. h. har därför måst inskränka
den tid, hon ägnar åt läsning och
skrifning, och fotografln har na-
turligtvis också fått maka åt sig.
En ersättning för dessa uppoff-
ringar finner h. k. h. i sin musi-
kaliska talang — hon är näm-
ligen en särdeles god pianist —
och i sitt intresse för geologien.
För detta har hon egentligen sin
äldste son att tacka. Den unge
hertigen af Skåne gör geologiska
samlingar, och vid hans ålder
samlar man ifrigt. En dag skref
han till sin mor, att det i hans
samling fattades ett petrifikat,
som borde kunna finnas på slutt-
ningen af Monte Mario strax utan-
för Rom. Det kunde ju kron-
prinsessan försöka att taga reda
på. Och verkligen — det lycka-
des. Men kronprinsessan hade bi-
tit i äpplet från geologiens kun-
skapsträd, och nu vandrar den
ena petrifikaten och märkvärdiga
stenen efter den andra från Rom
till Stockholms slott. — Då krafterna räcka till,
tager h. k. h. stundom emot besök af härva-
rande ambassadörer och ministrar samt af en
och annan resande landsman, men rent cere-
moniella visiter äro i regeln uteslutna.
KRONPRINSESSAN VID VIA APPIA.
Våra svenska minnesmärken i Rom har
kronprinsessan särskildt intresserat sig för.
Finnas då några sådana, frågar kanske läsa-
ren? Ah jo; många äro de ej, men ej heller
obetydliga, och utrymmet tillåter ej att här
uppräkna allt, som i den eviga
staden talar om Birgitta, Kristi-
na, Gustaf III och ännu några
mindre lysande namn. Märkligast
är Birgittas kyrka vid Piazza
Farnese med dess svenska graf-
var, nu förenad med ett i det
forna svenska »hospitalet» inredt
karmeliterkloster. Kyrkan har
från konungen mottagit ett par
präktigt ciselerade ljushållare,
från Sverige genom subskription
en altarduk samt från kronprin-
sessan en konstrikt väfd matta,
hvars mönster återger motiv från
Birgittas bekanta relikskrin.
Ofriga katolska kyrkor besöker
h. k. h. endast undantagsvis, när
någon särskildt vacker eller egen-
domlig ceremoni äger rum. Dessa
kyrkliga högtidligheter, »funktio-
ner» kallas de vanligen, äro vis-
serligen från konstnärlig syn-
punkt ytterst tilldragande. Prak-
ten i arkitektur, dekoration, dräk-
ter och framför allt musiken er-
bjuda en sinnenas fägnad, som
lockar till basilikornas hvalf äf-
ven de oblidaste motståndare af
den lika själlösa som granna ri-
tualen. Främlingen isynnerhet för-
summar ej gärna påskfesterna i
Peterskyrkan eller Lateranen, eller
julen i 8. Maria Maggiore kring frälsarens egen
vagga. Ingen, som med någon själf-respekt bär
Baedekers röda bok, kan underlåta det, och
många komma hit enkom därför. Men med
alla sina lockelser äro »funktionerna» mycket
gips afe
mm
,
•v*
KRONPRINSESSAN VID VIA APPIA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
