Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 84. 21 oktober 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IDUN 1899. — 6 —
bizarra, porslinsglatta blommor — tänder ett
helt litet rödt fyrverkeri mot den bukiga foten
på en kopparstake och når slutligen en gam-
mal, svartnad flamländsk tafla, hvaröfver det
faller i tunna, darrande ljusfläckar, som likna
bleka rosenblad.
. . . Och pianissimoackorden smyga sig tas-
sande öfver flygelns hvita elfenben.
— — — Mais en ombres lointaines
Leurs y cachent leurs bourreaux;
Malgré leurs plaintes vaines
Les loups croquent les agneaux — — —
Och så som Volodja satt i denna utsökt
raffinerade omgifning, sakta sjungande Magda
in i sin egen melankoliska stämning, personi-
fierade han för henne hela detta förfinade
njutningslif, som hon nu skulle lämna och som
hon i afskedets flygande ögonblick kände, att
hon dock skulle komma att längta efter med
saknadens hela intensitet. . . Arbeta ... ar-
beta . . . Den modiga, starka känsla, hon förut
känt därvid, är med ens som borttrollad. Nu
är det bara som att stirra in i ett mörkt, en-
formigt långt perspektiv. Och det är endast
tarfligt, hårdt och fult och prosaiskt alltsam-
mans. Och hon skulle träla sig trött och
gammal och ful bland alla de andra, som knuf-
fades om arbetet. Och hon skulle stå utan-
för den krets, dit hon nu hörde, och hon skulle
behandlas så, som de behandlas, som arbeta
för sitt bröd.
Plötsligt är den öfver henne, denna förslap-
pande längtan att stanna, bara stanna, inte
bry sig om någonting och glömma allt annat,
bara för det, som fångar henne nu. Hon vill
låta sig domna, vill i ett nu riktigt fysiskt
känna lyxens vällustiga njutning, och hon
borrar nacken bakåt mot sidenkuddarnes sjun-
kande dun, så att de vika sig upp omkring
hennes hufvud. Och det är en fröjd för henne
att känna, hur soffans sammet suger sig fast
vid hennes resdräkt, som om den ville hålla
henne kvar.
Turkoserna dansa alltjämt lika oföränderligt
leende blå öfver tangenterna. Men i hans
röst har kommit något kväfdt, ångestfullt, nå-
got påträngande hett.
— — T’es mon agneau, ma reine,
Les grands villes c’est les bois . ..
Magda har en känsla af, att han nu är
henne alldeles nära, är tätt öfver henne och
hon sluter ögonen i viljelös domning.
— — Eeste ici donc, Mad’leine,
N’t’en vas pas du hameau !–––—
Och så kommer det igen, det ensligt melan-
koliska omkvädet:
Eho! Eho! Les agneaux vont au plaine.
Ehol Eho! Les loups sont aux bois — — —
— Ett tunt, skört sidenfras där borta på
divanen. — I skuggan af det stora palmbla-
det blänka gröna paljettormar till i en kall,
slocknande glimt.
»Den är ju rätt nätt din gammalfranska
herdevisa. Men, min kära vän, så naivt sen-
timental!» Adine reser sig upp från soffan.
Diamantspännet omkring den friserade hår-
knuten har åkt en smula på sned. Hennes
ögon skygga matt för det varma, röda ljuset,
som förena Volodja och Magda inom sin ma-
giska krets.
HENRI MARTEAU.
Volodja har slutat med ens midt i ett ackord.
Och kvar i luften som en fråga blir den in-
ställsamma lilla visan.
Under sin tunna glaskupa slår en liten sir-
lig rococoklocka med skrattsjuk silfverklang
sina korta, snabba timslag. Rundt om den
förgyllda urtaflan dansa herdar och herdinnor
sin graciösa, böljande ringdans, som om tiden
här inne ej vore något annat än en kokett
herdelek.
Magda spände all sin kraft för att i ett nu
skaka af den fängslande domningen. Hon
sökte skydd bakom en febril, uppjagad brådska.
». . - Jag måste gå nu . . . rädd att komma
för sent. . . båten . . . Farväl I Tack ! Farväl ! »
Hon visste inte riktigt själf, om alla ord
kommo med — alla ord, som skulle, när man
tar afsked och är fullt korrekt, visste bara,
att hon måste bort fort, kände Adines tunna,
flyktiga kyss och såg Volodjas smala, bugande
axlar. Själf var hon liksom långt borta från
alltsammans. Och som i fjärran hörde hon
Adine erbjuda henne sitt ekipage till båten,
hörde också sin egen röst tacka och afböja.
IHylin & OI
Ê FABRIKSAKTIEBOLAG i
I –––= KONGL. HOFLEVERANTÖR. = Ë
[ UTSTÄLLNINGSTVÅLAR: \
: Viol, Hyacinthe, Héliotrope, Syrén m. fl. i
l THEA-ROS-PARFYM M. fl. [
: prisbelönta vid 1897 drs utställning med \
\ GULDMEDALJ j
z Pörsaljes i våra butiker \
z 8 Lfefirering^sgeitem — YeeterlÄiijjS***«*« 18. =
E A. T. 6469. A. T. 2497. z
samt hos alla finare parfymhandlare i riket.
samt hos alla finare parfymhandlare i riket.
Volodja hade tagit kappan från betjänten,
och när han lade den öfver hennes axlar, kände
hon hans heta hand snudda mot sin nacke.
Det sista, hon såg, var Adine och Volodja
mot en bakgrund af raffinerade färger och
dämpadt varmt ljussken. Och dörrens förgyllda
listverk slöt sin rika guldram omkring dem.
Och dörren föll igen — Och Magda stod
utanför.
Nedför de mattbelagda trapporna sprang
hon som förföljd, sprang ännu, sedan hon
kommit ut på gatan. Först när hamnens
lyktor syntes i den gråvåta dimman som gula
suddiga punkter, stannade hon och drog in
den skarpa sjöluften i ett djupt, befriande
andedrag.
Med långsamma, fasta steg gick hon fram
mot ångbåten, som med sina tunga, groteska
konturçr stickande fram ur mörkret liknade
ett stort vidunder, som låg och väntade.
Teater f/ta /Ausik.
ob
m-m
TjiRU ANNA PETTERSSON-NORRIE gaf i fredags
åter en visafton i Vetenskapsakademiens hörsal.
Att publiken så fulltaligt infunnit sig, visar det
värde den sätter på fru P.-N. och hennes föredrags-
konst. Denna står ock i uttrycksfullhet och karak-
täriseringsförmåga särdeles högt och vinner, stödd
på god sångkonst, som den tillika är, gifvet fram-
gång och bifall. Skrattsalfvorna ljödo ock oupp-
hörligt och framkallade flere nummer utöfver det
rikhaltiga och omväxlande programmet.
TTENRI MARTEAU, den framstående franske vio-
linvirtuosen, hvilken redan vid sina föregå-
ende uppträdanden härstädes fullständigt spelat sig
in i hufvudstadspublikens gunst, konserterar ånyo
i Stockholm den 24, 27 och 29 dennes.
Om hans senaste konsert i Berlin har Berliner-
pressen uttalat sig i de varmaste loford. Bland
annat skrifves: »Henri Marteau har utvecklat sig
till en utmärkt violinist, med ett ord: en hel konst-
när. Utaf virtuosernas fasoner eller sätt finns hos
honom ej ett spår. Anspråkslöst och blygsamt som
hans uppträdande är också hans sätt att föra strå-
ken. Och han gör detta enkelt och förnämt i konst-
verkets anda. Det är ej violinvirtuosen Marteau, som
framvisar sig själf, utan Bach, Mozart och Brahms
ha ordet. Och detta är det största beröm, man
kan ge en konstnär.»
}(oJjuvelerare -A
, cÇu
♦
^ V* t Jikobstorg
V* »STOCKHOLM«
Sdjhteijer-Stiïen
är det bästa!
Begär profver på våra nyheter i svart, hvitt eller
kulört från 55 öre till 15 kr. pr meter.
Specialitet: Nyaste sidentyger för sällskaps-,
bal- och promenadtoaletter samt till blusar och foder.
De utvalda sidentygerna sändas till Sverige endast di-
rekt till privatpersoner tull- och fraktfritt till
hemmet.
Schweizer & Co., Luzern (Schweiz).
Sidentygs-Export. CG)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
