Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gir Frode och Utsjo-
Jnför hans blick ej hjelrar hålla färgen-
ch; smärdet i hans hand en ljungeld äk.
chnom hjclm och sköld det får till märgen-«
Och Ydöd och faka widt kring fältet bäk.
Då tändes striden täkt i I1wn’ssoblodcz
Men Utha wifrr ej ifrån sin Frode-
Min siyrka swiker, Fosterbroder, fåge-
Åk Thubar sin kamrat, då Dana-Drott.
Till Morvens Kommg falska lyckan wägcr,
Jag gäst att möra lugn min mörka kott.
Men« fjermn hän en diskad mö jag ager. «
Wcå hon förlåta mig min trohets brott!
Säg Ucha, fosterbror, i men skoblode,
Förkan han .föll, då mindes henne Frode.
Sa talar han —- i heta striden rusat-,
Och ränner emot Morvens Kung« sitt spjut.
Döt bianka mapnet faxskt på sidan susar-,
Och Fingals hugg han måg-ar esj siä uk«
Ur ozma forsen bort hans styrka brusat-,
Hans dagar nära am smid sitt stut-
Qch fallit hade han i men skal-lode,
Om Utha icke Iva-rit när sin Frode.
Meri bä de bistra hjeltar wcxla slagen,
Då löper dem en wäpnad yngling när.
Han staplar owand — faller, och i dogm
Det blonda, rika håret witsotd bär,
Att ej till strid de blygsamma behagen
Sä skapta woro, men till ömt begär.
Dm«
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
