- Project Runeberg -  Iduna. En Skrift för den Nordiska Fornålderns Älskare / Tredje Häftet. 1812 /
89

(1811-1845)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Gudar wäpnas, allt förlossas *), - då hos Dig
Skall jag åter på wågor blå
För nya werldar gyllne harpan slå.

Så den sorgsne, men wid himlaranden
Freja huldt genom Natten ler.
Ewigt på den guldbeströdda stranden
Sina tårar **) hon glänsa ser.
Och sin wän på hafwet helsar hon så mild;
Wågen speglar darrande den huldas bild;
Necken höres på böljan blå
Så gladelig sin gyllne harpa slå.

Nattens Tärnor, klara Stjernor alla
Gå till dans i den stilla qwäll,

När


*) I de med Christendom uppblandade Myther, som
ännu lefwa i wår Allmoges Sagor, föreställas de
hedniska Gudomligheterne såsom fjättrade i floder
och högar. Sagorna säga, att man af Necken,
Strömkarlen, och de så kallade Högspelare får lära
Musik, blott man lovar dem uppståndelse; nekas
dem detta hopp, får man höra dem, i floden, eller
i högen, slår sina Violer sönder och gråta
bitterligen.

**) Enligt Eddan, gret Freja öfwer sin make Oders
frånvaro, och hennes tårar woro guld.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:39:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/iduna/3/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free