Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
satar, som måste kräla i stoftet för denna sin gud!
Mig får det icke på knä, det må nu locka med
sin välsignelse så mycket det vill. Det är icke
ett stöd, utan en klumpig häfstång, oumbärlig för
alla som måste bryta Sig väg genom lifvet.»
»Du ringaktar arbetet, emedan du själf vid
utträdet i lifvet genast växlades in på orätt arbets-
spår, så att det blef sammanstötning af.»
>Nej, farbror doktor, orsaken ligger nog dju-
pare. Jag har aftyssnat arbetet dess hemlighet.»
» Jaså!»
»Det har städse ljudit genom tiderna med en
jättehammares dån — hamrat och bultat för att
öfverrösta oron och jämmern i världen. Men hvad
har det uträttat med sina jätteslag? Har det ännu
smidt det svärd, som nedgör ondskans, dumhetens
och orättvisans mörka makter — nyckeln till
dunkla lifsgåtor eller de verktyg, hvarmed frid,
lycka och visdom byggas?»
» Därtill är det för vist. Frid — lycka — vis-
dom äro harmoniska ackorder. Här bakom kunde
— enformigheten dölja sig. Föröfrigt — gå ut
på Stockholms gator och gränder, fråga så första
bedröfliga figur, du finner stå och skubba sig mot
husväggen, spanande efter ett tillfälle till arbets-
förtjänst — och du får bättre besked om arbetets
värde än jag kan gifva dig.»
v. Langen-Zieppen reste sig upp.
»Ja, återvända till lifvet, det är det enda som
återstår mig.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
