Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
kiskt skurna, skägglösa ansigte och bredvid sig
den ljusa, blåklädda flickan — båda behagligt till-
bakalutade i låga, sidenklädda emmor. Det var
en vacker syn — den unge husfadren med sin
unga husfru!
Men medan han väntade på att en smula hän-
förelse vid denna tanke skulle infinna sig, gick
tiden. Han föreställde sig förlofningskyssen —
en intim beröring af axlarnas fina hull — allt
förgäfves.
Var han då icke ung längre? Eller hade
något af senare års sysselsättningar, insamlandet
af vetande, sökandet efter förstående, afsatt sig i
blodet, så att blott och bart en liten vacker flicka
icke längre var nog därför? Hade en visdomsut-
fällning försiggått i hans ådror — en sönderde-
lande och efter nya principer åter sammanförande
process i medvetandet? Eller var det åldern?
Var han en åldrande Amor, som hädanefter ingen
Pysche i världen skulle få anledning att spilla
het olja på?
Han vaknade ur sina tankar, just som doktor
Wilke sökande inträdde. Det var en liten, smi-
digt elegant herre — något utlefvad. Han kom
för att bjuda upp Melitta till francäsen, som just
spelades upp. Hon lade sin arm i hans, missräk-
ningens tårar störtade upp i hennes ögon, men
hon visste att betvinga dem.
De små guldskinnskorna trippade ut ur rum-
met, i oregelbunden takt bredvid doktor Wilkes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
