Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1T3
» Mademoiselle Blanche, monsieur Noir har den
äran att invitera er på supé.»
Hon gick tyst förbi honom ut på perrongen
— han följde lika tyst efter, undrande, i obehag-
lig förkänsla af att han skulle bli afsnäst, sjuk af
längtan att icke bli det, att hon skulle vilja spela
sin roll af söt, hederlig flicka fullt ut och för-
drifva sin afton med honom, som om hon vore
hans — syster? Nej — väninna, snällt, hyggligt,
förtroendefullt. Han suckade till.
I detsamma stannade hon, och han kunde se
hur hennes ansikte hade mörknat — fördystrats.
Ögonen, som sågo upp mot honom, voro en tän-
kande kvinnas. Det lätta, uppspelta var borta,
synbarligen öfverlade hon med sig själf, härunder
räknande med faktorer, som ej voro alltför alldag-
liga — det sade han sig plötsligt. Han kunde
icke förklara hvarföre — icke häller det outgrund-
liga uttrycket i hennes blick, då den vändes från
honom och in i snöflingornas irrande dans utan-
för den takskyddade perrongen.
Ja, visst räknade Märta nu med faktorer, som
ej voro alldagliga. Hon var måhända misstrodd,
måhända ej. Hon hade ingen lust att stolt afvisa.
Han var för distinguerad, och hon ville visa — hon
ville öfvertyga honom... Och när han hade god
reskassa och ville... Och hon hade inga pängar
och var hungrig... Ja, nog ginge det att visa
hvad man var och hvem, utan att säga namn och
förhållanden. Öfvertyga först, förklara sedan, få
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
