Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
199
och jämförelser. Bort det! De andra två kunde
göra det om de ville. Hon hade en gång flytt
honom, emedan högmodet och stoltheten fordrat
det och emedan han trampat till så hårdt, att hon,
ursinnig af smärta, drifvits att slå igen. Nå, det
på måfå måttade slaget hade gått förbi, det kunde
icke hjälpas — högmodet var åtminstone tillfreds-
stäldt. Tanken, den styfmoderligt, ständigt i skam-
vrån ställda tanken, att hon s/rafade honom genom
att hålla sig undan för honom, aflifvades af Minas
förtroenden. Hon vämjdes vid föreställningen
att icke lyckats ha stått klarsyntare gentemot
denne man, än andra kvinnor i hans väg, som
han medvetet eller omedvetet höll kedjade i älskogs-
inbillningar.
Nej, hon ville icke vara en af de många.
Friherrinnan Mina märkte nu hennes blekhet
och förskräcktes.
»Jag har upprört dig — du är ännu icke nog
stark för förtroenden i denna väg.»
Märta tvingade sig att le.
»Ämnet är icke behagligt, men nog tål jag
det. Har du något att tillägga?»
»Åh, Märta, medgif att du är sårad och tror
allt möjligt. Det är förstås rysligt att älska en
annans hustru, men jag försäkrar dig, att jag
ämnar göra allt för att leda detta till en för oss
alla lycklig utgång.»
»Nå, jag tror icke på det där», bröt Märta ut.
»Du borde icke hänge dig åt inbillningar.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
