Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
286
värden kunde knappast nog förbigå mig», svarade
hon skrattande, i samma öfverdådiga lynne, tycktes
det, som alla andra.
Han sade ingenting, men medan han, anfö-
rande och förklarande gick omkring i spetsen för
sina gäster, iakttog han henne oaflåtligt. Slut-
ligen kom man till ett litet växthus, hvari endast
ananas odlades, men man hade nu sett allt och bör-
jade tröttna. Damerna, rikligt begåfvade af den upp-
märksamme värden med drufklasar och sällsynta
blommor, skänkte den ännu icke mogna ananasen
endast flyktigt intresse och herrarne drogos af
förfriskningsborden. Men v. Langen-Zieppen förde
sin dam med sig hela den smala gången fram, i
liflig beskrifning af hur han sett ananas odlas i
Algeriet — tills han gjort sig säker om att de
voro de enda kvar. Då teg han tvärt, släppte
hennes arm för att fatta båda hennes händer och
djupare än någonsin forska i hennes ögon. De
mötte hans med en glad, varm blick.
»Hvad är meningen? Kommer ni?»
»Ja, med erbjudandet af vänskap.»
» Vidare!»
Hon tyckte icke om hans ton, men fortfor
modigt, ehuru, det mesta af det hon läst öfver i
ensamheten för att säga honom, nu underligt rör-
des ihop och kom otydligt och sväfvande öfver
hennes läppar.
Ni — kommer ju emellanåt upp till Stock-
holm — sommartiden kan jag ju vara här. Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
