Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lifshånande patient, i hvars sinne det länge
efteråt blef mjukare och varmare vid håg-
komsten af syster Yvonnes milda ansikte
med de sorgestrålande grå ögonen under det
hvita doket, samt hennes tröstansfulla: »Män-
niskorna äro så goda, min dotter.»
Längtan efter att återse henne låg städse
och glimmade som en liten gnista i med-
vetandets dunklaste vrå, tills omsider af den
lilla gnistan vardt en liflig eld. Ack! syster
Yvonnes mjuka röst — ack! stämningen af ro
och fridfull högtid i syster Yvonnes närhet,
medan hennes fingrar syssla med radbandet
och hennes vackra läppar mumla innerliga
böner. Hon måste ännu en gång återse
syster Yvonne.
Men syster Yvonne fanns icke längre i
den stora staden. Hon hade återvändt till sin
hembygd. Skulle man uppsöka henne där?
Icke var det väl troligt att syster Yvonne
kunde veta sitt.slut vara nära och att hon
nu återvändt till sin dal för att dö där, så-
som hon sagt, att hon ville.
Tärd af vakor och försakelser, hade
syster Yvonne kanske låtit narra sig att tro
på dödens närhet. Men dessa bygdens tärnor
65 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>