Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ny människa, då se vi ofrivilligt på er med
andra ögon, inte längre så stora af undran
öfver er fullkomlighet, och inte så skrämda af
fruktan att mista.»
»Den gamla historien om vildanden,» inföll
han bittert, »när han fullgjort sina
äktenskapliga skyldigheter, får han gå in i vassen och
klaga sin ensamhet, medan fru and stolt simmar
omkring med det unga släktet. Det är en något
burlesk roll du tilldelar oss, och det kan ju
vara, att den äkte mannens nattmössa är en
maskerad narrkåpa, det håller jag med om,
men låt oss inte taga ett så utnött och
ned-trampadt förhållande som ett legaliseradt
förbund. Vi ska tänka oss dem båda fria. Tror
du inte då, att hon skulle bibehålla sin vakna,
vackert skälfvande ångest för att mista och sin
ljusa lyckodröm om honom som det
psykologiskt oupphinneliga och alltid åtrådda, ett
lef-vande tankeproblem, som hon ständigt i
längtan måste grubbla öfver.»
Elsa-Maria skakade på hufvudet.
»Nej, vi växa också utan moderskapets
välsignelse ifrån er. Samhället har nu ändtligen
tillstadt oss ett par områden att utvidga, och
vi behöfva inte männens tankeproblem, vi ha
våra egna. När en kvinna älskat en gång och
gjort det för att aldrig glömma, bli alla andra
män sedan för henne goda, trefliga kamrater.
Kom ihåg, jag talar om de kvinnor, som bryta
eller gå nya banor, inte om kvarsittarna.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
