Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elsa var inte alls svartsjuk, men hon sörjde
öfver, att en man med Börjes fasta intelligens
gjorde sig till alla damers riddare som hade
han varit en enfant gåté. Hon sade sig, att hon
bättre skulle förstått en stor, hel känsla för en
enda af dessa många. Det vore till och med
inte underligt, om han tröttnade på sin
själsliga och fysiska ensamhet och sökte en ung
kvinna, så som han en gång sökt henne, men
att låta sig förflackas af hvarje dags
innehållslösa ordrytteri, det var honom icke värdigt.
Hon fäste plötsligt blicken på hans
fotografi, som stod framför henne på bordet.
Om han ginge . . .
Om han en dag stängde dörrarna till det
trygga vackra hemmet, där det var så tyst,
men ändå stundtals så ljust som af blid
väntan, om det bland dem, hon nu så modigt
kallade »många» funnes en, som hade makt
att draga Börje till sig i den fria lycka han
åtrådde . . .
Här satt hon, hans hustru, och frammanade
en annan, som kunde få rätt att taga väldet
ifrån henne. Hon skakade på hufvudet åt sina
egna fantasier, och det stäfjade trotset reste sig
inom henne. Hvarför gick hon ur vägen i
passiv olust för envigeskamp om sen lycka?
Hennes kunde felet bli, om Börje tvangs in
öfver främmande trösklar för att känna lifvet
själft. Inte var det samhällets band, som gjorde
kärleken fågelfri, det var känslornas
yttrings-4. — Kuylenstierna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
