Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med den uppretade gamla damen och den för-
skrämda Anna, medan den halfsofvande Gun-
lög, ömt omsluten af den lyckliga moster Karnas
armar, fördes till sitt nya hem.
Faster Ebba bodde ännu kvar i det gamla
hus, som hennes -far rådt om och där hon och
tvillingarnas farfar vuxit upp. Det låg strax
utom staden i en ålderstigen gammal trädgård
med urmodiga rosenhäckar, stora kvarter af
bärbuskar, äppelträd och grönsaksland och ett
hvitm åladt lusthus under de åldriga lindarna.
Kokerskan, den gamla K atrina, öppnade
gallerporten för sin matmor och lyfte den lilla
frusna och sorgsna flicka, hon förde med sig,
ur vagnen. Ute var det så kallt och vått under
de aflöfvade träden, men inne hade K atrina
tändt en skön brasa och dukat ett inbjudande
tebord, framför hvilket hon satt sin frökens
gula länstol och en taburett för barnet.
”Guskelof, här ha vi alltså den lilla rarin-
gen1
1
, sade den gamla jungfrun och satte ifrån
sig sin börda midt på golfvet, men slog med
detsamma ihop händerna och utbrast:
”Herre min je — är det inte Gunlög?”
”P rata inga dum heter — det måtte hon
väl se att det inte är. Och inte ett ord vidare
om den saken nu.”
”Nå, nå — lika kärt, fröken. E tt litet barn
är i alla fäll en välsignelse för detta gamla
hus”, svarade K atrina och började skyndsamt
ta ’ af den lilla hennes kappa och bahytt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
