Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trodde det var en hönskyckling. Men en mor-
gon vaknade hon vid det befängdaste och van-
sinnigaste försök till galande man kan tänka
sig bort i kakelugnsvrån, där nu den lilla
bur stod, som efterträdt lådan med ulltottarne.
Det lät så komiskt, att Anna måste bita i
täcket för att inte utbrista i skratt och däri-
genom väcka faster Ebba, som fortfarande hade
sin sängkammare bredvid.
Men det tokiga galandet hade väckt äfven
henne.
”Din Petronella är ju en tupp”, sade hon
försmädligt vid frukostbordet. ”Nu lär du allt
få släppa ner honom i hönshuset, för jag vill
inte bli störd om morgnarne genom något
galande.”
Smörgåsen höll på att sätta sig på tvären
i halsen på Anna, så bestört blef hon för sin
älsklings skull.
”Åh faster — då hacka de andra ihjäl ho-
nom. Jag kan ju få ha honom i gym nastik-
salen. Det blir tillräckligt långt bort — däri-
från hörs han nog ej.”
Faster Ebba fann intet skäl att invända
mot detta, och redan samma dag bar Anna bu-
ren dit in.
Kycklingen döptes nu till Pedro, och ju
mer Pedro växte till i dygd och förstånd, ju
mer tilläts han vistas i sin unga mammas säll-
skap. Under lektionstimmarne satt han upp-
flugen på en stolskarm och hörde förnumstigt
E £ U I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
