Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ja g är glad öfver att jag är gosse nu ocli blir
härdad och stark. Jag hoppas att alltid kunna
komma att behålla min själsnärvaro och aldrig
låta skrämma mig af så aldrig d etJ
”Det är rik tig t”, sade faster Ebba med ett
ovanligt gillande tonfall. ”Flickorna uppfostras
för klemigt och äro för oförnuftigt klädda, och
detta få de umgälla sedermera genom försva-
gade nerver. Men hör på, din Pedro där börjar
nu bli för stor och besvärlig. Antingen får du
ha honom instängd i buren jäm t eller också
bära ner honom i hönsgården.”
Anna hängde bedröfvad hufvudet, men såg
på förstörelsen omkring sig och insåg, att ingen
apell gafs.
Pedro * fick en festmåltid, och sedan bars
han ner i stallet till Zaida — Annas häst —
och Anna hoppades att hon skulle kunna ha
sina två älsklingar sålunda tillsammans. Men
det dröjde inte länge, innan Pedro hittade vä-
gen till hönsgården, och nu gick han i viss mån
förlorad för henne. Yäl kände han igen henne
på långt håll och kom springande då hon syn-
tes till eller lockade, men det var dock ej det-
samma som förr.
Hon var ej längre densamma för honom,
han delade nu sin uppmärksamhet och sin till-
*För dem som önska veta det, kanäntygas att tuppen
Pedros historia är afskrifven efter verkligheten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
