Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Nej, visst inte, min snälla flicka”, skyn-
dade sig fru W edman att svara för dottern.
”Min Maria arbetar alldeles för mycket och har
för litet förströelse.”
”Än du själf då, mamma!”
”Ack, jag, m itt barn, jag är gammal och
seg, jag. Arbete är en skön sak, men det är
hårdt, då det så helt och hållet som fallet är
med dig måste inkräkta på ungdomens alla
förströelser.”
”Du kan inte tro, hvilken oförståndig mor
jag har”, sade Maria med låtsadt ogillande till
Anna. ”Hon formligen sörjer öfver att hon ej
kan få skicka ut mig på ”Fåfängans m arknad”,
klä’ mig i siden och sammet, ropa på betjänten
och befalla honom att följa ”nådig fröken” till
hennes nåd den eller den.”
”Ja, det vore likt det”, sade fru W edman
och såg sig småleende om i det anspråkslösa
rummet. Maria slog arm arna om hennes hals,
kysste henne och stack därpå åter ned näsan
i Annas våtfriska, doftande gåfva och började
tala om hennes trädgårdsskötsel.
”Jag är mycket road häraf”, sade Anna
och tilläde hastigt: ”skulle du vilja se mina
drifbänkar?”
”Ja, tack — vid tillfälle.”
” Vet du, Maria, du kan gärna taga på
dig och gå med din lilla väninna nu genast.
"Vårsolen är så härlig, och det skall göra dig
godt komma ut litet.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
