Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rade på Anna och klagade öfver att de voro
så hungriga. De hade varit nere på gårdsplanen
och lekt och gräft i mullen och tröttat ut sig
och kommo nu för att bli rentvättade, tröstade
och m ättade — och ingen mamma fanns där.
nA’ du sjukare igen, Mimmi”, frågade den
äldre gossen med ett tröstlöst uttryck i rösten.
Den stackars flickan kunde endast nicka
till svar.
”Stör inte stora syster, utan var tysta
och snälla så länge, så kommer nog er mamma
snart”, sade den bekymrade Anna till de små
och härmade en barnflickas vänliga och enfal-
diga ton.
Barnen stirrade åter på henne och gingo
lydigt bort för sig själfva i en vrå. Men det
var just ingen stillsam lek de påbörjade. De
trängde tätt ihop sig i hörnet mellan soffan och
kakelugnen, knuffades och buffades och skreko
och hojtade, den lilla flickan med sin gälla di-
skant och de båda gossarne med sina klara alt-
röster. Anna, som alls inte förstod sig på barn,
vardt mycket förbluffad och trodde nästan, att
de blifvit vansinniga, tills Maria, som såg hen-
nes förvåning, med m att röst upplyste om att
de lekte ”folkträngsel”.
Och det måtte ha varit en mycket rolig
lek, ty de små gastarne tycktes aldrig vilja
upphöra därmed. Maria hade slutit till ögonen
för att söka en stunds ro, men vred sig oroligt,
plågad af detta oväsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
