Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och hålla sig tysta, så skulle de snart få sin
kvällsvard.
Hon karfvade stickor med en slö bords-
knif, då hon ej fann någon annan, och gjorde
sig beredd att tända upp eld för att koka upp
mjölken, men fann detta vara ett fasligt besvär,
sur som veden var. Ändtligen, sedan hon släckt
lågan flere gånger genom att blåsa för hårdt
på den och fått aska i halsen och rök i ögo-
nen, tog veden eld, och hon satte öfver mjölk-
pannan.
”Bom — bom — bom”, ljöd det inne från
rummet, åtföljdt af skratt och skrik af för-
tjusning.
Förskräckt rusade Anna in och kom just
lagom för att fånga upp en stor knölig och lerig
kålrot, innan den for in i klockan på väggen.
Viking och Björn hade båda försedt sig med
hvar sin, vid sin inspektionsresa i tunnan, och
nu kastade de lustigt boll därmed, så att det
stod som en sky i rummet af den skrumptorra
leran, medan fönsterrutor och karaff och byrå-
prydnader skarpt hotades af dessa hårda hän-
synslösa bollar.
Anna fick Björn i armen och ruskade ho-
nom förargad och befallde de båda gossarne i
sträng ton att lägga kålrötterna på sin plats
igen.
”Släpp mig, elaka gosse”, skrek Björn och
började gråta, ”du har inte här å göra å slå
små barn.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
