Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liga vänner i Sverige, att förbarma sig öfver
oss arma ungkarlar ocb med sitt sällskap för-
Ijufva resan för oss. Min gosse ocb jag ha hit-
tills mast umbära det kvinnliga elementet i vårt
dagliga lif — vår gamla vresiga hushållerska
undantagen, men som vi båda tänka på med
en rysning. V årt stränga arbete, hvar på sitt
håll, har vållat, att vi ej haft tid för saknad
och klagolåt (”den spjufvern”, mumlade här far-
bror Johan, som hade hustru och åtta döttrar),
men nu, när vi komma att fira de längsta fe-
rier, vi väl någonsin komma att taga oss, hop-
pas jag innerligt, att någon liten snäll, gladlynt
flicka svensk maste hon vara — vill strö solljus
och trefnad öfver vår tillvaro.
”Tag inte detta för ett frieri, mina unga
damer (allmänt skratt kring det stora bordet).
Morbror Axel är för gammal, och pojkens ange-
lägenheter lägger han sig inte i. Men om nå-
gon af er kommer att särskildt behaga mig och
jag själf faller denna någon på läppen, så kom-
mer jag ödmjukligen att anhålla hos denna nå-
gon att få låna henne på ett år eller så, och
förpliktar mig att efter denna tid återlämna
henne välbehållen i hennes målsmans ägo.”
Men nu uppstod ett sådant surr och prat
vid nedre ändan af bordet, där ungdomen satt,
att farbror Johan kunde inte fortsätta längre.
De unga flickorna voro alla liksom litet yra
i mössan och pratade hit och dit och skrattade
nervöst och slogo omkull vinglas och obser-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
