Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att våldsamt skratta, hvarpå hon nickade adjö
inåt rummet och gick, följd af herrarne.
Herr Bojsen kom igen om en stund och
gick då direkt in på sitt rum.
Morbror Axel kom sedan alla dagar. Han
hämtade Anna med sig ut och de promenerade
tillsammans eller lågo utsträckta i det unga
gräset i backarna och utbytte förtroliga tankar,
och morbror Axel sade, att det var den skö-
naste vår han på många år upplefvat, och att
han tackade Gud, som tillåtit honom att ännu
en gång få vara med om att se sitt sköna hem-
land ikläda sig sin fagraste skrud. Ibland blef
han tankfull och tog fram papper och penna
och började skrifva — oftast en sonett till vå-
ren — och tillät gärna att Anna hängde öfver
hans axel och förtjust berömde eller rättfram t
klandrade ett eller annat uttryck. Ty inner-
ligt förtrogen med naturen som hon var, lyc-
kades hon snabbt få tag i det rätta stämnings-
uttrycket, där han själf skulle ha funnit det
först efter andra eller tredje genomläsningen
af det han nedskrifvit.
Kom så en dag, då han trädde in till faster
Ebba med strålande ansikte och slog sig ned
på den lediga stolen på fönsterpallen, där den
gamla damen satt med sin hund och sitt bokhäfte.
”Faster E bba”, sade han och gnuggade be-
låtet händerna, ”nu får du klämta i stora kloc-
kan för din skyddsling. Vi skola ringa ihop
hela släkten och bereda dem en bålstor öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
