Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bra, att jag tog detta nummer på skorna — das
Fräulein ville ovilkorligen, att jag skulle taga
ett nummer mindre, men det hade varit samma
nummer, som lilla klena Gunlög har, och det
kunde aldrig kommit på fråga.”
Hon såg triumferande ned på de rym ligt
tilltagna gullskinnsskorna, då Edgar i detsam-
ma inträdde, och Anna glömde alldeles bort sitt
eget jag, för att med förtjusning säga sig, att
en ståtligare och noblare ung herre än Edgar
i sin hvita halsduk och frackkostym gafs det
då ej. Han begärde hjälp med ”de fördömda
handskarna”.
”Gudskelof, alla knapparna hålla”, sade hon
belåtet och hjälpte honom att stryka ned finger-
topparna, som envisades att ej vilja låta fylla
ut sig. ”Men hade någon sprungit, hade det
dock ej varit så farligt, för numera kan jag
både sy i knappar och stoppa strumpor, tack
vare fru W edman.”
”Det kan jag med. Tvätterskan och hus-
pigan slarfva alltid härmed, och till vår gamla
vi-esiga hushållerska våga vi inte gå med våra
bekymmer i denna väg. Därför ha far och jag
lärt oss att i nödfall hjälpa oss själfva; men
det är ett fasligt otrefligt göra, och jag betalar
gärna hvad som hälst för att slippa det, liksom
jag skänker min fulla sympati åt den, som li-
star sig undan det. Om jag kan förstå, hvari-
från fattiga husmödrar, som ha hela högar af
sådant där lagningsarbete, få sitt tålamod."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
