Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mig, hur detta skall sluta, och räknar dagarna
till mosters återkomst.
Din bedröfvade syster Gunlög.
P. S. Hälsa morbror Axel och Edgar.”
Anna satt så försjunken i tankar öfver detta
bref, att hon ej lade märke till de båda herrar-
nes förstämning, utan väckte till, när morbror
Axel sköt sin kopp ifrån sig och sade:
”Anna — kan du återkomma till det när-
varande och skänka mig en stunds uppmärk-
samhet. Jag har något af vikt att meddela dig.”
I följd af sin betryckta sinnesstämning, in-
togs hon af en plötslig aning om något ondt
och sade hastigt och kort:
”Säg ifrån, morbror Axel — jag är beredd
på det värsta.”
”Så farligt är det ej”, genmälte morbror
Axel med ett fint leende. ”K ort och godt,
Stewes har genom mig anhållit om din hand.”
Anna satt alldeles stel. Sedan flög hennes
blick förstulet bort till Edgar, för att se, om han
skrattade; men den unge mannen satt i djupt
allvar och bredde sina smörgåsar, som i dag
gingo trögt ned, och rörde om i sitt te, som
han aldrig tycktes bli färdig med.
”Jag måtte säga!” var allt hvad hon i sin
häpenhet kom sig före med att yttra; men se-
dan började det rycka i hennes mungipor och
hon tilläde:
”Sankte Per! Morbror Axel, hur kom den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
