Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och alltså ej kan åtaga sig äfven dina”, sade
han och såg pröfvande på den unga flickan.
Hon spratt till .och fick tårar i ögonen.
"Ah, Edgar — käre Edgar, något så rys-
ligt kan — få r inte hända. Jag kan inte sätta
mig in i, att vi en gång skola ha skilda intres-
sen; du har sagt, att du håller af ingen mer
än mig. Säg — kunna vi inte fortfara att vara
bror och syster och inte tänka på sådana dum-
heter som att giftas och vara tvungna att hålla
af andra mer än hvarandra. Ah, Edgar, är
detta omöjligt — han du inte?”
Gunlög skulle ha baxnats å Annas vägnar,
om hon nu hört henne. Ty hon skulle — hvad
hennes lärda och naiva syster ej gjorde — för-
stått, att Annas ord i själfva verket var en kär-
leksförklaring, oblyg under andra förhållanden,
men nu rörande i sin oskuld.
Den unge mannen förstod nog också, ty
hans drag ljusnade helt och hållet, och han ru-
sade upp från sina fortfarande orörda smörgå-
sar och skulle ha ställt till en stormande kär-
lekscen, hade inte hans fars talande ögon af-
rådt och varnat honom.
”Ni äro båda så unga ännu”, hade mor-
bror Axel, vid deras allvarliga samtal i detta
ämne kvällen förut, sagt. ”Om du kan, så del-
gif icke Anna ännu dina känslor. Innan ni
ställa till kärlekscener, så undersök väl, om ni
ömsesidigt kunna fördraga och förlåta hvaran-
dras fel och svagheter, så att detta ej i en fram-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
