Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
maste drabba ihop med dina afskedade friare.
Stackars mr Stewes, jag hoppas, han ger sig af
med detsamma.”
”Tror du, att — att han kommer att lägga
d.et vid sig?”
”Det gör mig hjärtligt ondt om honom.
H an borde ha betänkt sig något, så hade han
kanske besparat sig denna korg. Det är an-
tagligen hans första, och jag förmodar, den skall
kännas tung.”
”Ja, det kan nu inte hjälpas”, sade Anna
och skakade på hufvudet, ”jag kunde intet an-
nat. Han är nog mycket hygglig och treflig
och det går utm ärkt bra att ha roligt tillsam-
mans med honom; men vi skulle ej ha kunnat
haft något förtjusande allvarligt ihopa — så som
Edgar och jag bruka ha det, när vi ej skämta.
Och så ville’ Edgar det ju inte häller”, tilläde
hon afgörande.
Morbror Axel log för sig själf, men sade
ingenting.
Afven Anna satt tyst en stund och såg
tankfull, hur stormen sköflade därnere i blom-
sterparadiset.
”Jag känner mig nästan såsom en nunna”,
sade hon omsider med djupt allvar, ”för jag
har nu beslutat att aldrig gifta mig, utan lefva
för mina systerliga plikter mot Edgar. Ack!
hurudan skall väl framtiden bli? Skola vi vara
tvungna att lefva långt skilda ifrån hvarandra,
m ånne?”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
